Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Navirum Energi AB, med säte i Malmö, upprättar härmed
årsredovisning för räkenskapsåret 2025-01-01--2025-12-31.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor (Tkr).

Verksamhet

Bolagets verksamhet startade den första december 2022 genom att en del av fjärrvärmeverksamheten i
E.ON Energiinfrastruktur AB tillsammans med en del av stödfunktionerna i E.ON Sverige AB flyttades
in i Navirum Energi AB.

Navirum Energi AB är ett helägt dotterbolag till E.ON Energi HoldCo AB, org.nr 556400-7465, Malmö
som i sin tur ägs av E.ON Energiinfrastruktur AB, org.nr 556146-1814, Malmö.

Bolaget har en diversifierad kundbas på ca. 10 000 direktkunder i fem kommuner.

Det är en av de största aktörerna som tillhandahåller hållbar fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och
kraftgenereringslösningar i Örebro- och Norrköpingsområdena.

Verksamhetens sålda volymer av värme,kyla,el och ånga enligt tabell nedan, sett till helår:

Elförsäljning 319 GWh 313 GWh 417 GWh

Ångförsäljning 506 GWh 522 GWh 494 GWh.

Verksamheten i bolaget startades 2022-12-01

Förändringar i eget kapital

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Navirum Energi AB verkar som ett helägt dotterbolag till E.ON Energi HoldCo AB.

En försäljningsprocess inleddes under 2022 för att sälja bolaget till en extern köpare. På grund av

osäkerheter på den finansiella marknaden senarelades försäljningen. Den negativa kostnadsutvecklingen i
fjärrvärmebranschen under 2023 och 2024 ledde till att det under senare delen av 2024 beslutades att
avbryta försäljningen av Navirum Energi AB. Från den 1: a februari 2025 är fjärrvärmeverksamheten
inom Navirum Energi AB och E.ON Energiinfrastruktur AB samordnade i en funktionell organisation
medan den legala strukturen består. Detta har medfört en reduktion av personal samtidigt som stort fokus
har ägnats åt att effektivisera processer och minska komplexitet.

Den nya organisationen trädde i kraft 1: a februari 2025. Övertaliga personer lämnade då företaget. I
samband med omorganisationen gick företaget över till att köpa stödfunktioner från E.ON Sverige AB så
som tidigare process, före 1 dec 2022.

Bolagets systematiska arbetsmiljöarbete har fortsatt under 2025 med fokus på att förbättra struktur

parallellt med att arbeta med säkerhetskulturen hos chefer och medarbetare. Genom att proaktivt arbeta
med Go, See and Talk (Safety walks), observationsrapportering och team för Beteendebaserad säkerhet
inom organisationen har företaget ytterligare förflyttat sin säkerhetskultur och antalet skador har minskat.

Nyförsäljning av fjärrvärme och fjärrkyla var utmanad under året på grund av det svåra läget

inom byggsektorn. Många projekt väntar på att läget ska förbättras ytterligare och fortsätter att skjutas på
framtiden. Trots utmaningar uppgick Nyförsäljningen till 9,9 GWh (10,7 GWh). Försäljning av add-on
produkter, bland annat Byggvärme, Särskilt miljöval och Allokerad fjärrvärme, genererade ett resultat
före skatt på 11,7 MSEK (10,1 MSEK).

Prisökningen på fjärrvärme för 2026 som är 10 % kommunicerades under september. Kunderna

uppfattade dialogen mer transparent och tydlig jämfört med tidigare år.

Som ett led i att fasa ut fossila bränslen genomfördes flera åtgärder under 2025. Ombyggnationen av
hetvattenpanna 1 i Örebro slutfördes, vilket tillsammans med fortsatta insatser för att minska
användningen av torvanvändning bidrog till en avsevärt lägre klimatpåverkan. Under 2025 kunde därmed
CO2-utsläppen i Örebro halveras jämfört med föregående år. Ett långsiktigt projekt gällande CCS
startades under 2025 via en finansiering av Energimyndigheten. De genomförda åtgärderna under 2025
utgör grunden för det fortsatta arbetet med att effektivisera och bidra till ett hållbart energisystem.

Utmaningarna på bränslemarknaden fortsatte under 2025. Lågkonjunktur i byggbranschen har lett till

lägre produktionstakt i sågverken och i massabruken, vilket medfört lägre volymer av restprodukter till
energiproduktion. Konkurrensen om skogsråvara har ökat i norra Europa sedan Ryssland och Belarus
upphört som stora leverantörer. Intresset för svenska biobränslen har inneburit växande utmaningar för
värmeföretag att teckna långtidskontrakt med inhemska leverantörer.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut

Risker och riskhantering

Den enskilda risk som har störst påverkan på bolagets ekonomiska resultat är variationer i
utomhustemperaturen, vilka påverkar volymen levererad värme avsevärt. Denna volymrisk kan falla ut
såväl positivt som negativt. De övriga två större riskerna är båda kopplade till produktionsanläggningarna
och utgörs av haveririsk samt avvikande tillgänglighet. Den förstnämnda av dessa båda risker reduceras
genom försäkringslösningar. Den sistnämnda kan ha ett negativt såväl som positivt utfall då viss
otillgänglighet antas i planeringen.

Bolaget är även exponerat för prisrisker i olika insatsvaror såsom el, bränsle och utsläppsrätter. Detta kan
medföra väsentlig volatilitet i resultatet och hanteras av bolaget dels genom finansiella säkringar med
hjälp av olika derivat, bl.a. terminskontrakt, dels genom att bränslekontrakt avtalas med varierande
avtalslängd och med god framförhållning, så att risken kan reduceras till en acceptabel nivå i enlighet
med de mandat som fastställts i styrelsen. Verksamhetens riskpolicy har sin utgångspunkt i E.ON SE
koncernens globala riktlinjer för finansiell riskhantering.

Derivatinstrument värderas löpande enligt lägsta värdets princip (LVP). Detta innebär att orealiserade
negativa marknadsvärden för derivat redovisas som orealiserad förlust i resultaträkningen samt som
skuld i balansräkningen, se not 1. Det orealiserade negativa marknadsvärdet (brutto) för bolagets
utestående derivatkontrakt uppgick till per balansdagen till -49 MSEK (-163 MSEK).

Andra risker är kreditrisker kopplat till större kunder. Bolaget bedriver en aktiv kreditbevakning i
enlighet med E.ON-koncernens riktlinjer för kredithantering.

Bolaget har en väl utvecklad modell för riskhantering i projekt, vilken används för alla
investeringsprojekt. Större investeringsprojekt följer ett koncerngemensamt regelverk. För alla
investeringsprojekt görs också efterkalkyler i ett lärande syfte.

Forskning och utveckling

Under året har bolaget deltagit i flera samarbetsprojekt inom ramen för branschgemensamma program
och internationella initiativ, exempelvis FutureHeat, Energiforsk, Avfall Sverige, HTC
(HögtemperaturKorrosionsCentrum), Chalmers och Chalmers Industriteknik. Ett av projekten har varit
Konkurrensen om skogsråvara etapp 2, vilket syftar till att analysera och hantera utmaningar kring
tillgången på skogsråvara för energi- och industrisektorn.

Resultaten har gett ökad insikt om råvaruflöden och bidragit till mer robusta strategier för framtida
bränsleförsörjning. Bolaget har även medverkat i ett internationellt projekt IEA DHC Annex TS8
Experimental investigations of DHC systems. Syftet med detta internationella projekt är att fördjupa
förståelsen av fjärrvärmesystem genom dataanalys och experimentella studier. Resultaten har möjliggjort
ökad medvetenhet inom energiflöden genom benchmarking mot internationella aktörer.

Parallellt med externa projekt har bolaget bedrivit egen FoU på produktionsanläggningarna. Fokus har
legat på användning av nya bränslen, förbättrad bränslekvalitet, minskat plastinnehåll i avfall,
processkameraövervakning samt förbränningsoptimering. Förbättringar har uppnåtts inom förbättrad
bränsleomvandling, luftfördelning och ökad förståelse inom korrosion/erosion, vilket har lett till ökad
driftsäkerhet och minskade emissionsnivåer. Ett annat FoU område är förbättrad nyttiggörandegrad av
askor, där restprodukter i högre grad kan återanvänds inom t.ex. bygg- och anläggningssektorn. Inom
distributionsnätet och inom ramen för FutureHeat har utveckling av Fjärrvärme generation 4 genomförts
i syfte att sänka systemtemperaturer för att minska värmeförluster samt möjliggöra ökad grad av
spillvärme i nätet.

Digitalisering och modellering har fortsatt att vara ett prioriterat område. Genom ökad analys av
kunddata har t.ex. positiva effekter uppnåtts inom fjärrvärme och fjärrkyla. Konkreta effekter är ökad
förståelse för kunders värmebehov, förbättrad feldetektion, effektivare styrning av produktionen och
minskade energiförluster.

Bolaget har fortsatt sin utredning inom koldioxidinfångning, med särskilt fokus på CCS/CCUS (Carbon
Capture & Storage / Carbon Capture Utilization & Storage). Genom CCS kan fossila utsläpp från
plastinnehåll neutraliseras i energiåtervinningsbränslen, CCS-tekniken kan även fånga in biogena
kolutsläpp vilket skulle medföra så kallade ”negativa Emissioner. De infångade biogena utsläppen kan
användas för att generera kolkrediter, vilket skulle öppna upp för nya intäktsströmmar och bidra till
bolagets mål om nettonollutsläpp. CCS / CCUS kan därmed ge konkret positiv effekt på bolagets
klimatpåverkan och affärsutveckling på längre sikt.

Miljöpåverkan

Fjärrvärmen har producerats och levererats i Norrköpings- och Örebros fjärrvärmenät som är certifierade
enligt REKO. Av bolagets produktionsanläggningar inklusive fjärrkyleanläggningar är 17 st tillstånds-
eller anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och miljöprövningsförordningen.

Under 2025 uppgick de direkta utsläppen (scope 1) från både el- och värmeproduktion till cirka 253 423
(321 146) ton koldioxidekvivalenter, cirka 328 (433) ton kväveoxider, cirka 60,6 (165) ton
svaveldioxider och cirka 10,3 (10,5) ton stoft. Utsläppsintensiteten för 2025, d.v.s. växthusgasutsläppet
per enhet tillförd energi, var 97,2 (113) kg CO2e/MWh.

De minskade utsläppen är en följd av minskad användning av fossila bränslen både i Norrköping
(framför allt kol) och Örebro (torv och olja).

Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Totalt sett bedöms bolagets underliggande ekonomiska utveckling som fortsatt stabil men utmanande.
Bolaget har en kapitalintensiv verksamhet. Marknaden har stabiliserats. Kostnadsökningarna har
avstannat och tillsammans med effektiviseringar samt rationaliseringar har en mer stabil ekonomisk
situation erhållits. Lönsamheten är fortfarande eftersatt och prisökningarna till fjärrvärmekunderna som
aviserades under 2025 täcker fortfarande inte de kostnadsökningar som drabbat verksamheten de senaste
åren.

Det varma vädret 2025 påverkade både värmeleveranser och elproduktionen. Bolagets planerade
elförsäljning är till hög andel prissäkrad under innevarande år, medan kommande år ännu inte är
prissäkrat i lika hög grad,i enlighet med bolagets säkringsstrategi. Detta innebär att marknadens
sjunkande elpriser i långsam takt slår igenom på bolagets elintäkter. Elprisnettot låg på lägre nivå under
2025 jämfört med föregående år. Detta på grund av lägre elpriser under värmesäsongen.

Under 2025 kvalificerade sig samtliga fjärrvärmeorter till SVK:s flexmarknad, mFRR. Delar av
verksamheten deltager även i lokala flexmarknader.

Navirum är köpare av utsläppsrätter. Säkringsstrategin för utsläppsrätter är oförändrad jämfört med

föregående år, vilket innebär att förändringarna i marknadspriserna får ett mindre genomslag. Vid

ingången av 2026 är den planerade förbrukningen prissäkrad i sin helhet.

Bränslemarknaden har på det hela taget fortsatt varit instabil under 2025. Det bränsleslag som varit
tydligast påverkat av konjunkturen är biobränslet. Lågkonjunktur i byggsektorn har inneburit låg
produktion i sågverken och därmed lägre biobränsleflöden. Den milda inledningen på 2025 bidrog till
lägre förbrukning och således stora utgående lager hos såväl leverantörer som köpare.

Även kvartal fyra gav en lägre förbrukning än beräknat på grund av milt väder.

Under slutet av 2025 började vi se prissänkningar på skogsråvara. Tillgången på avfallsbränsle har varit
relativt god på samtliga marknader där vi verkar och prisutvecklingen har därmed varit gynnsam. Den
volatilitet som varit rådande under de senaste åren har gjort det svårt att teckna fleråriga avtal för de
flesta bränsleslag.

Det finns nu god tillgång på avfall på såväl den svenska marknaden och importmarknaden, vilket
förväntas ge bättre priser än föregående år. Den kalla inledningen på 2026 har inneburit stor förbrukning
av biobränslen. EU:s förnybarhetsdirektiv (REDIII) har implementerats fullt ut i Sverige från 1 januari
2026, vilket ställer ökade krav på miljöhänsyn vid avverkning av skogs- och agrobränslen samt ökade
krav hur stora bränslets utsläpp av CO2eq får vara uppströms för t.ex. avverkning, transport och
bearbetning.

Dessa faktorer kan komma att påverka tillgängliga volymer och priser för 2026. Den oroliga geopolitiska
situationen kan medföra fortsatt risk för störningar i försörjningskedjorna. Förutom Ryssland/Ukraina, så
har situationen i Mellanöstern stor påverkan på bränslemarknaderna. Detta drabbar priser och tillgång på
gas och olja på kort sikt, men kan också få spridningsrisker till andra bränslen i form av dyrare
transportkostnader och att aktörer i Europa ersätter gas och olja med andra bränslen.

Arbetsmiljö är högst prioriterat i verksamheten och ett område som ständigt behöver utvecklas. Därav
kommer en pilotstudie göras i Norrköping gällande NTS, Non Technical Skills, som syftar till att skapa
ökad kompetens bland de personer som genomför riskfyllda arbetsuppgifter.

En uppdaterad plan för att nå NetZero beslutades i mars 2026. En anledning till uppdateringen är
utvecklingen gällande randvillkoren för CCS.

Pågående program för Energilandskapen i respektive ort kommer att konkretiseras och målet är att under
2026 besluta om hur energisystemet i Norrköping ska formeras för att hålla fjärrvärmen
konkurrenskraftig samt hållbar. En ny metodik kommer att prövas i Norrköping under 2026, som har till
syfte att minska plasten i det avfall som återvinns på Händelö. Detta sker i tätt samarbete med
verksamheten i Stockholm samt med ett antal av de större avfallsleverantörerna.

Arbetet med cyber security har utvecklats under året i samarbete med E.ON CERT. Utbildning av
personal inom cyber security pågår kontinuerligt genom digitala övningar och utbildningar. Vi arbetar
kontinuerligt med att stärka den fysiska säkerheten på våra anläggningar.

Ett stort fokus har lagts på att implementera kraven kopplade till NIS2. Anmälan om detta skickades till
MCF i januari 2026.

Vi ser ett snabbt ökande fokus för hållbarhetsfrågor inom energiproduktionen. Ambitionen att fasa ut

fossila bränslen och råvaror fortsätter men kommer eventuellt att fördröjas på grund av rådande situation
på energimarknaden

Hållbarhetsrapport

Bolaget har en ambitiös hållbarhetsstrategi med målet att kombinera fjärrvärmeproduktion från återvunna
och förnybara bränslen med koldioxidinfångning och därmed uppnå en koldioxidneutral
fjärrvärmeproduktion och skapa en framtida intäktskälla från produktion samt försäljning av kolkrediter.

Bolaget är certifierat enligt ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 14001 (miljö) via E.ONs övergripande
multisitecertifiering.

Detta företag ska enligt årsredovisningslagen 6:10 upprätta hållbarhetsrapport eller hänvisa till

hållbarhetsrapport upprättad av annat bolag i koncernen. E.ON Energiinfrastruktur AB hänvisar till

hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2025 upprättad av koncernmoderbolaget E.ON SE,

registreringsnummer HRB 28196, Essen, Tyskland. Rapporten finns publicerad på www.eon.com.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys med noter.

Noter

Tkr

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning (K3).

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges.

Uppgift om moderföretaget

Navirum Energi AB, 559383-5612, bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte
i Malmö i Sverige. Bolaget ägs av E.ON Energi HoldCo AB 556400-7465, Malmö. Moderbolag i
koncernen där Navirum Energi AB är dotterföretag och koncernredovisning upprättas är E.ON SE,
registreringsnummer HRB28196, Essen, Tyskland. Årsredovisning för E.ON SE återfinns på
www.eon.com.

Fordringar och skulder i utländska valuta

Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursvinster och
förluster som uppkommer vid omvärdering av kundfordringar och leverantörskulder redovisas i posterna
Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader. Övriga valutakursvinster och förluster redovisas
under rubriken Resultat från finansiella poster

Intäktsredovisning

Rörelsens intäkter redovisas vid leveranstidpunkten och exklusive energi- och mervärdeskatter.
Nettoomsättningen har inte fördelats på verksamhetsgrenar enligt ÅRL 5 Kap § 5 på grund av att bolaget
endast har en väsentlig verksamhetsgren.

Anslutningsavgifterna intäktsförs och periodiseras över den anslutna anläggningens nyttjandeperiod.

Anslutningsavgifterna överfördes vid verksamhetsöverlåtelse från E.ON Energiinfrastruktur AB. Bolaget
periodiserar mottagna anslutningsavgifter enligt samma principer som hos givaren.

Enligt gällande branschpraxis intäktsfördes anslutningsavgifterna mellan åren 2010-2012. Under åren
2006 till 2009 periodiserades de debiterade anslutningsavgifterna över en tidsperiod på 25 år och under
åren 2011 till 2019 är tidsperioden 40 år. Från år 2020 är tidsperioden 50 år då underliggande
anläggningar har fått ändrad bedömd nyttjandeperiod.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar och nedskrivningar.

Immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inte
framtida ekonomiska fördelar väntas från användning, utrangering eller avyttring av tillgången.

Aktiveringsmodellen tillämpas för internt upparbetade immateriella tillgångar. Det innebär att samtliga
utgifter för forskningsarbete kostnadsförs fram till den tidpunkt som företaget har definierat som
forskningsfas.

Samtliga utgifter under utvecklingsfasen redovisas som immateriell anläggningstillgång i
balansräkningen, om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med
tillgången sannolikt kommer att tillfalla bolaget och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Avskrivningar görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för internt
upparbetade immateriella anläggningstillgångar uppgår till fem år.

.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att
framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla bolaget
och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till
anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet och syftar till att
bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med
förvärvet. Som direkt hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och
montering, lagfarter och konsulttjänster. Låneutgifter ingår inte i anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet
reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av anläggningstillgångar.

Tillkommande utgifter aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är
förknippade med tillgången kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt. Utbyte av komponenter räknas in i tillgångens redovisade värde. Om inte
kostnadsförs utgifter under det räkenskapsåret som de uppkommer. Eventuella oavskrivna redovisade
värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med
utbytet. Även i de fall ny komponent skapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet.

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till
anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid
anskaffningstidpunkten.

Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Mark skrivs inte av.

Nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångarna

När det finns en indikation på att en tillgångs värde minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov.
Har tillgången ett återvinningsvärde som är lägre än det redovisade värdet, skrivs den ned till
återvinningsvärdet.

För tillgångar, andra än goodwill, som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om
återföring bör göras. En tidigare nedskrivning återförs när det har skett en förändring i de antaganden
som vid nedskrivningstillfället låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde. Det återförda
beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle ha haft (efter
avdrag för normala avskrivningar) om ingen nedskrivning gjorts.

Likvida medel

Bolagets banktillgodohavande ingår i moderbolaget E.ON Sveriges AB koncernbankkonto. Bolagets
andel av koncernbankkontot klassificeras som fordringar/skulder hos koncernföretag i balansräkningen.

Låneutgifter

Samtliga låneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader
och liknande resultatposter.

Finansiella instrument

Allmänna principer

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och
övriga fordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument. En finansiell tillgång eller
finansiell skuld redovisas i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor.
Bolagets finansiella instrument värderas och redovisas utifrån anskaffningsvärden i enlighet med K3
kapitel 11. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde vilket motsvarar instrumentets
verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader.

Kundfordringar och liknande fordringar

Kundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar
som går att fastställa med belopp. Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för
poster med förfallodag mer än 12 månader, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar
värderas till det värde som beräknas inflyta, det vill säga med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning
av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader.

Låneskulder och leverantörsskulder

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för
transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid
förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av
instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet
och det belopp som ska återbetalas. Leverantörsskulder som har kort förväntad löptid värderas till
nominellt belopp.

Derivatinstrument

Bolaget använder olika typer av derivatinstrument (terminskontrakt och swappar) för att säkra olika
finansiella risker och då framförallt valutarisker och råvaruprisrisker.

Derivatinstrument där kriterier för säkringsredovisning inte är uppfyllda

Bolaget innehar och genomför derivattransaktioner enbart i syfte att hantera risk genom ekonomisk
säkring med hjälp av följande kategorier standardiserade derivatinstrument valutaderivat, oljeswappar,

utsläppsrättderivat, elcertifikatderivat, gasderivat och elderivat. Bolagets innehav och transaktioner med
valutaderivat sker enbart i syfte att hantera risk och handlas på en aktiv marknad med standardiserade
instrument. De redovisas och värderas därför konsekvent i en värdepappersportfölj i enlighet med K3.
För råvaruderivaten utgör E.ON Sverige AB direkt motpart. Transaktioner med valutaderivat sker via
E.ON Sverige ABs Finansavdelning som motpart och som i sin tur agerar med E.ON SEs
Treasuryavdelning som motpart. Det är enbart E.ON SE och E.ON Sverige AB som utför
affärstransaktionerna mot finansmarknaderna.

Råvaruderivat med positivt värde värderas löpande i enlighet med lägsta värdets princip (LVP),
råvaruderivat med negativt värde värderas till det negativa värdet. Valutaderivat värderas också i enlighet
med lägsta värdets princip, men värderingen sker i en värdepappersportfölj som helhet. Det innebär att
vid prövning av lägsta värdets princip avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom
portföljen. Bolaget redovisar negativa derivat till verkligt värde enligt officiella marknadspriser. De
värdeförändringar som uppkommer vid LVP för positioner med negativa värden redovisas i
resultaträkningen som en orealiserad förlust (Övrig rörelsekostnad) eller orealiserad intäkt (Övrig
rörelseintäkt).

Värdeförändringar på orealiserade negativa derivat redovisas som kort respektive lång Övrig skuld i
balansräkningen. För respektive kategori av bolagets derivatinnehav redovisas dessas verkliga värde per
balansdagen vid noten för orealiserade negativa derivat.

Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen
endast där legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en
samtida reglering av tillgången och reglering av skulden avses ske.

Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångarna

Per varje balansdag görs en bedömning av om det finns någon indikation på att en eller flera finansiella
anläggningstillgångar har minskat i värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens
återvinningsvärde. Har tillgången ett återvinningsvärde som är lägre än det redovisade värdet, skrivs den
ned till återvinningsvärdet. Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar återförs om de skäl som låg
till grund för nedskrivningen har förändrats.

Leasingavtal

Samtliga leasingavtal där bolaget är leasetagare redovisas som operationell leasing, oavsett om avtalen är
finansiella eller operationella. Leasingavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden.
Bolaget disponerar tillgångar via leasingavtal endast i liten omfattning och till kostnader som icke är
väsentliga för bolaget.

Varulager

Bränslelagret utgörs huvudsakligen av biobränsle och olja. Varulagret värderas enligt lägsta värdets
princip och genomsnittsmetoden. Detta innebär att varulagret tas upp till det lägsta av
anskaffningsmetoden enligt genomsnittsmetoden och nettoförsäljningsvärdet.

Inkomstskatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen
utom då den underliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt
redovisas i eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning.

Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den
del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det
sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och
nuvärdesberäknas inte.

Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av
tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader dvs.
skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden samt
skattemässiga underskott.

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning redovisas den uppskjutna skatteskulden på
obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller
uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som
redovisas i eget kapital.

Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran värderas enligt de skattesatser och skatteregler som
är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt
kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas
per varje balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skattemässiga resultat

Avsättningar

Avsättningar redovisas när bolaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade
händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker,
och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det finns ett antal liknande åtaganden,
bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget
för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde
avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Miljöavsättningar

Avsättningar avseende miljöskulder redovisas då ett åtagande, som följd av en inträffad händelse,
uppkommer då myndigheterna ställer krav på utförande av efterbehandling av ett förorenat område. Ett
åtagande som motiverar en avsättning föreligger också då bolaget självt beslutar att en efterbehandling av
ett område skall genomföras, dvs då efterbehandlingåtgärden inte är initierad av ett krav från
myndigheterna.

Ersättning till anställda

Ersättningar till anställda avser alla former av ersättningar som företaget lämnar till de anställda.
Kortfristiga ersättningar utgörs av bland annat löner, betald semester, betald frånvaro, bonus och
ersättning efter avslutad anställning (pension). Kortfristiga ersättningar redovisas som kostnad och en
skuld då det finns en legal eller informell förpliktelse att betala ut en ersättning till följd av en tidigare
händelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Offentliga bidrag

Offentliga bidrag intäktsredovisas när bolaget har uppfyllt de villkor som är förknippade med
bidraget och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas. Bidrag som bolaget
erhållit men där alla villkor ännu inte är uppfyllda redovisas som skuld. Bidraget som erhållits
för förvärv av en anläggningstillgång reducerar anläggningstillgångens redovisade
anskaffningsvärde. Övriga offentliga bidrag redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.

Not 2 Uppskattningar och Bedömningar

Bolaget har betydande belopp redovisade i resultaträkningen avseende upplupna värmeintäkter.
Anledningen är att december månads intäkter beräknats utifrån uppskattade mätvärden eftersom dessa
mätvärden ännu inte erhållits. I övrigt har företagsledningen i sedvanlig omfattning tillämpat interna
bedömningar och prognoser om energimarknadens utveckling, vilket i begränsad omfattning påverkat
redovisat resultat och ställning.

Not 3 Övriga rörelseintäkter

Not 4 Arvode till revisorer

Not 5 Antal anställda

Den totala ersättningen för personerna med ledande befattningar består av grundlön samt rörliga
lönedelar; STI (Short Term Incentive) och LTI (Long Term Incentive). STI programmet löper på årsbasis
och bygger på ett individuellt satt belopp där målnivå respektive maxnivå är tydligt definierade. Maxnivå
är 219 procent av målnivån.LTI programmet är ett E.ON-gemensamt, globalt program för
befattningshavare på en viss nivå. Programmet löper över en 4-års period och utfallet beror dels på E.ON
SE-aktiens utveckling, dels utvecklingen av branchindex. Företaget avsätter en andel virtuella aktier
årligen som bygger på ett individuellt belopp. Varje person har därmed en individuell målnivå.

Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar

Not 7 Övriga rörelsekostnader

Not 8 Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Ränteintäkter från Koncernbolag

Not 10 Övriga räntekostnader

Not 11 Bokslutsdispositioner

Not 12 Aktuell och uppskjuten skatt

Avstämning av effektiv skatt

Not 13 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

Not 14 Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

Not 15 Byggnader och mark

Not 16 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Not 17 Inventarier, verktyg och installationer

Not 18 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 19 Uppskjuten skatt på temporära skillnader

Not 20 Andra långfristiga fordringar

Kapitalförsäkring vars utfall skall betalas ut i pension, not 21 Ställda säkerheter.

Not 21 Ställda säkerheter

Not 22 Varulager

Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 33 Eventualförpliktelser