Styrelsen för Bergslaget Förvaltnings AB avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2025.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp
i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Verksamhetens art och inriktning

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att direkt, eller genom helägda eller delägda bolag, förvalta
fastigheter och idka skogsbruk, producera färg och färgpigment, projektera och förvalta anläggningar för
förnybar energi, äga och förvalta fast och lös egendom, däribland aktier och andelar i andra företag, samt
att utöva annan med någon av nämnda rörelsegrenar sammanhängande verksamhet.

Ägarförhållanden

Bergslaget Förvaltnings AB med säte i Falun, är ett helägt dotterbolag till Stora Enso AB med säte i
Falun (org.nr 5561733360). Stora Enso Oyj (org.nr 1039050-8) med säte i Helsingfors, Finland är
moderbolag i koncernen och upprättar koncernredovisning för totala koncernen. Det utländska
moderbolagets årsredovisning finns att ladda ner på www.storaenso.com.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Under andra kvartalet 2025 gick Stora Enso ut med att bolaget har inlett en strategisk översyn av sina
svenska skogstillgångar. Översynen innefattar en potentiell uppdelning och börsnotering av
skogstillgångarna genom en avknoppning. Under fjärde kvartalet beslutade Stora Ensos styrelse att
inleda förberedelserna för att separera Stora Ensos svenska skogstillgångar till ett nytt börsnoterat bolag.

Som en del av förberedelserna i separationen av de svenska skogstillgångarna har man under fjärde
kvartalet ingått ett avtal med Stora Enso Skog AB att köpa och erhålla vissa tillgångar hänförliga till den
skogsverksamhet som bedrivs av koncernen. De överlåtna tillgångarna utgörs bland annat av fast
egendom, lös egendom, personal, och aktier i Stora Enso Bergskog 3, Arevo AB och SweTree
Technologies AB. I de lösa egendomar som överlåtits ingår fröplantage i Värmland, Dalarna och
Gästrikland. I dessa ingår lager bestående av plantor och råvaror som är relaterade till fröplantagen.

Detta har bland annat inneburit att personal, tillgångar och skulder flyttats från Stora Enso Skog AB till
Bergslaget Förvaltnings AB och att nya virkes- och tjänsteavtal tecknats mellan Stora Enso Skog AB och
Bergslagets Egendomar AB.

Bolaget har under räkenskapsåret bytt namn från Furacore AB till Bergslaget Förvaltnings AB .

Omsättning och resultat

Resultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut framgår i
övrigt av efterföljande resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar.

Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Bolaget förväntas vara en del av separationen av de svenska skogstillgångarna till ett nytt börsnoterat
bolag genom en lagstadgad gränsöverskridande partiell delningen. Delningen förväntas genomföras
under första halvåret 2027.

Inom Stora Enso finns en fastställd process för att identifiera och uppskatta tänkbara risker inom
respektive verksamhetsområde. I samband med den årliga strategiprocessen görs en genomgång inom
varje enhet för att identifiera dess specifika risker. Där skall beaktas de förändrade omständigheter, som
kan komma att påverka verksamheten och uppskattning göras om vilken effekt dessa kan komma att få
på den verksamhet bolaget bedriver. Riskanalysen innebär att risker skall identifieras, analyseras och
utvärderas för att ge bästa möjliga underlag för hur risker skall hanteras och minimeras i framtiden.
Riskanalysen skall ytterligare medföra utveckling och förståelse för de olika risker som kan förekomma
för att ge bästa möjliga indata för den framtida riskhanteringen.

Bolaget utsätts genom sin verksamhet för flera olika typer av risker. Utöver finansiell risk hanterar
bolaget i sin riskhanteringsprocess strategisk risk, vilket innefattar makroekonomisk påverkan,
miljöförändringar, biodiversitet, lagförändringar etcetera. Vidare hanteras även risker kopplade till
operationell risk, som berör bland annat personalens säkerhet, produktsäkerhet och säkerställandet att
fysiska tillgångar är tillförlitliga. Mer djupgående information rörande riskhanteringsprocessen går att
finna i koncernens årsredovisning. Årsredovisningen finns att ladda ner på www.storaenso.com.

Hållbarhetsupplysningar

Stora Enso Skog AB upprättar enligt 7 kap 31b§ inte någon lagstadgad hållbarhetsrapport. Detta
rapporteras av koncernens moderbolag Stora Enso Oyj med säte i Helsingfors, Finland (org.nr
1039050-8). Hållbarhetsrapporten finns att ladda ner på www.storaenso.com

Förändringar i eget kapital

Aktiekapital 25 000 aktier á kvotvärde 1 kronor.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning (K3).

Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Kursvinster och
kursförluster på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet medan kursvinster och
kursförluster på finansiella fordringar och skulder redovisas som finansiella poster.

För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer.

Intäktsredovisning

Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i
den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och
intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Vid försäljning av varor redovisas normalt inkomsten som intäkt när de väsentliga förmåner och risker
som är förknippade med ägandet av varan har överförts från företaget till köparen.

Ränta redovisas som intäkt enligt den så kallade effektivräntemetoden.

Leasingavtal

Då de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med de leasade tillgångarna har övergått till
leasetagaren klassificeras avtalet som finansiell leasing. Vid det första redovisningstillfället redovisas en
fordran i balansräkningen. Direkta utgifter som uppstår i samband med att företaget ingår finansiella
leasingavtal fördelas över hela leasingperioden. Vid efterföljande redovisningstillfällen fördelas den
finansiella intäkten, som är hänförlig till avtalet, över leasingperioden så att en jämn förräntning erhålls.

Företaget redovisar samtliga leasingavtal, såväl finansiella som operationella, som operationella
leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda avser alla former av ersättningar som företaget lämnar till de anställda.
Kortfristiga ersättningar utgörs av bland annat löner, betald semester, betald frånvaro, bonus och
ersättning efter avslutad anställning (pension). Kortfristiga ersättningar redovisas som kostnad och en
skuld då det finns en legal eller informell förpliktelse att betala ut en ersättning till följd av en tidigare
händelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Pensioner

För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet
och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Företagets resultat belastas för kostnader i takt
med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs.

För förmånsbestämda pensionsförpliktelser har företaget en förpliktelse att lämna överenskomna
ersättningar till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär i allt väsentligt risken att ersättningarna
kommer att kosta mer än förväntat (aktuariell risk), samt risken att avkastningen på tillgångarna avviker
från förväntningarna (investeringsrisk).

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten "Andelar i
koncernföretag" hos givaren.

Erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Inkomstskatter

Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då
underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i
eget kapital.

Aktuell skatt

Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per
balansdagen.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser.
Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder
och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive
skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott.

Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med
ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av
förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjuten
skattefordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag
redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga
överskott.

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna
skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver.

Immateriella tillgångar

Företaget redovisar internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar enligt aktiveringsmodellen.
Det innebär att samtliga utgifter som avser framtagandet av en internt upparbetad immateriell
anläggningstillgång aktiveras och skrivs av under tillgångens beräknade nyttjandeperiod, under
förutsättningarna att kriterierna i BFNAR 2012:1 är uppfyllda.

Anläggningstillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med
ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde.
Följande avskrivningsprocent tillämpas:

Materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde,
eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess
bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive
komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när den materiella
anläggningstillgången kan tas i bruk. Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas till:

Komponentindelning

Materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter när komponenterna är betydande och när
komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. När en komponent i en anläggningstillgång byts
ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens
anskaffningsvärde aktiveras. Utgifter för löpande reparationer och underhåll redovisas som kostnader.

Nyttjandeperioden för mark är obegränsad och därför skrivs mark inte av.

Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att
förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag.
Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde.
Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering
eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller
utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en
materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad
som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde.
Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller
en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller
övrig rörelsekostnad.

Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar är redovisade som
bokslutsdisposition.

Ned- och uppskrivning av materiella anläggningstillgångar
Vid varje balansdag analyserar företaget de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar för
att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat eller ökat i värde. Om så är
fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell ned- eller
uppskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknas
återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Återvinningsvärdet är det
högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Verkligt värde med
avdrag för försäljningskostnader är det pris som företaget beräknar kunna erhålla vid en försäljning
mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse av att transaktionen genomförs,
med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen. Vid beräkning av
nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före
skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas
med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har företaget använt budget och prognoser för
anläggningarnas bedömda kvarstående livslängd. Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller

kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade
värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning
har omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen.

Vid varje balansdag gör företaget en bedömning om den tidigare ned- eller uppskrivningen inte längre är
motiverad. Om så är fallet återförs ned- eller uppskrivningen delvis eller helt. Då en ned- eller
uppskrivning återförs, ökar eller minskar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde.
Det redovisade värdet efter återföring av ned- eller uppskrivning får inte överskrida det redovisade värde
som skulle fastställts om ingen ned- eller uppskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande
enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen medan
en uppskrivning redovisas mot eget kapital.

Finansiella instrument

Andelar i dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I
anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella
kapitaltillskott läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer.

Kundfordringar/kortfristiga fordringar

Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som
förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen
endast då legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en
samtida avyttring av tillgången och reglering av skulden avses ske.

Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar

Vid varje balansdag bedöms om det finns indikationer på nedskrivningsbehov av någon av de finansiella
anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående och prövas
individuellt.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när företaget blir part till
instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när den
avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången upphör, regleras eller när företaget förlorar kontrollen
över den. En finansiell skuld, eller del av finansiell skuld, bokas bort från balansräkningen när den
avtalade förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt upphör.

Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess nettoförsäljningsvärde på
balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med
försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att inkurans i varulagret har beaktats.

Forsknings-och utvecklingsarbeten

Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer.
Vissa större forsknings- och utvecklingsprojekt anses vara av väsentligt värde för företaget under
kommande år och är upptagna som tillgång i balansräkningen som balanserade utgifter för forsknings-
och utvecklingsarbete.

Likvida medel

Likvida medel inkluderar kassamedel och disponibla tillgodohavanden hos banker och andra
kreditinstitut samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter och är

föremål för en obetydlig risk för värdefluktuationer. För att klassificeras som likvida medel får löptiden
inte överskrida tre månader från tidpunkten för förvärvet.

Bolaget har medel på koncernkonto hos koncernens huvudkontohavare. Dessa klassificeras som fordran i
balansräkningen vid positivt saldo och som skuld i balansräkningen vid negativt saldo.

Avsättningar

Som avsättning har redovisats förpliktelser gentemot tredje man som är hänförliga till räkenskapsåret
eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen antingen är säkra eller sannolika till sin förekomst
men oviss till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias.

Uppskattningar och bedömningar

Nedan redogörs för de viktigaste antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i
uppskattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade
värden för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår.

De gjorda uppskattningarna och bedömningarna baseras på den historiska erfarenhet som finns i Bolaget
och övriga antaganden som uppfattas som en rimlig bedömning av framtida händelser.

Materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningsprövning och uppskattning av värdet på materiella anläggningstillgångar baseras på
bedömning av framtida kassaflöden. Nyttjandeperiod samt bedömda nyttjande värden för materiella
anläggningstillgångar prövas varje balansdag och justeras vid behov om det föreligger ett
nedskrivningsbehov.

Aktier och andelar

Aktierna redovisas till anskaffningsvärdet.

Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Not 3 Inköp av varor och tjänster från närstående

Transaktioner mellan företaget och dess närstående har skett på marknadsmässiga grunder.

Not 4 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång.

Not 5 Hållbarhetsrapportering

Företaget upprättar enligt 7 kap 31 b§ ÅRL inte någon lagstadgad hållbarhetsrapport. Detta rapporteras
av koncernens moderbolag Stora Enso Oyj med säte i Helsingfors, Finland (org.nr 1039050-8).
Rapporten finns att ladda ned på www.storaenso.com

Not 6 Nettoomsättningens fördelning

Not 9 Anställda och personalkostnader

Not 10 Bokslutsdispositioner

Not 11 Aktuell och uppskjuten skatt

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

Not 13 Byggnader och mark

Not 14 Inventarier, verktyg och installationer

Not 15 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 16 Andelar i koncernföretag

Not 17 Specifikation andelar i koncernföretag

Not 18 Specifikation andra långfristiga värdepappersinnehav

Not 19 Uppskjuten skattefordran

Not 20 Likvida medel

Not 21 Förslag till vinstdisposition

Not 22 Obeskattade reserver

Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter