Styrelsen för Gymer AB avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2025‑09‑01 ‑ 2026‑08‑31.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp
i hela kronor (kr).

Förvaltningsberättelse

Verksamheten

Bolaget skall investera kapital i aktier.

Företaget har sitt säte i Djursholm.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Portföljen har under verksamhetsåret varit investerad i svenska aktier. Värdeutveckling sedan starten
2020-12-16 summerade vid räkenskapsårets slut till +127,0% mot OMX Stockholm All-Share Cap GI
+78,7%%. Senaste tre åren har värdeutvecklingen i portföljen varit +55,6% mot index +53,7%. Under
verksamhetsåret ökade portföljen med +14,6%, mot index +20,1% där underprestationen mot index drevs
av svag kursutveckling bland innehav inom hälsovård och livsmedelsproduktion samt fastighetssektorn,
främst under Q126.

Under verksamhetsåret har bank viktats ned givet att värderingar i sektorn bedömdes vara höga. En
taktisk position i Investor har avvecklats. Innehav i fastighetssektorn har allokerats från kontor till
bostäder. Verkstadssektorn har viktats upp och innehav i hälsovårdssektorn har sålts av. Portföljen som
helhet är mer konjunkturkänslig vid verksamhetsårets slut än vid dess inledning.

Markandsutveckling under verksamhetsåret

Geopolitiskt har räkenskapsåret präglats av att Trump på olika sätt konstant sökt konfrontation.
Trumpadministrationen har bl.a. försökt öka kontrollen över centralbanken, hotat omvärlden med
ytterligare strafftullar och hållit dörren öppen för en militär attack mot Grönland. Under vårvintern
inleddes en storskalig attack mot Iran varpå Iran svarade med att stänga Hormuzsundet. Globala
prisökningar, främst på energi, följde vilket i sin tur drev upp inflationen globalt. Västerländska lager
med olja och naturgas har använts för att dämpa prisuppgångarna vilket lämnat västvärlden mer känsligt
för ytterligare utbudsstörningar.

Trots politisk turbulens har amerikansk ekonomi vuxit strax över trend. Ökande reallöner och låg
arbetslöshet gav hushållen förutsättningar att öka sin konsumtion vilket tillsammans med AI-driven
investeringstillväxt bidrog till utvecklingen. Högre realräntor har senaste halvåret drivit upp amerikanska
marknadsräntor. Sannolikt är ränteuppgången inte primärt driven av statens lånebehov då
budgetunderskottet 2026 legat nära tidigare års nivåer. Det faktum att räntan på europeiska
statsobligationer följer samma tendens indikerar att inte heller den amerikanska skuldsättningsnivån är
huvudorsaken. Snarare bedöms ökande finansieringsbehov inom AI och förväntningar på en mer
restriktiv penningpolitik givet allmänt starkare konjunktur vara de främsta drivkrafterna bakom
ränteuppgången.

Tillväxten i Euro-området har varit tyngd av strukturella utmaningar som regionens importberoende av
energi och dess utsatthet för konkurrens subventionerad av Kinesiska staten. Här hemma i Sverige har
senaste årens återhämtningstrend fortsatt. Konsumtionen tar långsamt fart och varuexporten är stabil trots
handelspolitisk turbulens. Svensk BNP-tillväxt har tydligt växlat upp under verksamhetsåret och var
under Q226 drygt 3%. Den stegvis förbättrade konjunkturbilden går även att skönja i bolagens
resultatutveckling.

Verkstadssektorn visade under inledande kvartal låg organisk försäljningstillväxt där svag
investeringsvilja bland kunder balanserades av tillväxt i serviceaffären. Stigande metallpriser och
pågående upprustningstrend drev på försäljning relaterad till gruva och försvar, samtidigt som efterfrågan
från bilindustrin och byggindustrin var fortsatt svag. Det första halvåret 2026 visade sedan en sekventiell
uppväxling av efterfrågan på kortcykliska varor och en allt starkare generell orderingång.
Framåtblickande kommentarer från verkstadsbolagen indikerar stabila eller förbättrade marknadsvillkor.
Inom bank sjönk inledningsvis intäkterna drivet av lägre räntenetton. Kreditförluster var låga och
utlåning till företag visade låg tillväxt. Bankrapporterna för Q226 visade på en vändning med ökad
efterfrågan på lån från företagskunder vilket indikerar ökad investeringsvilja i ekonomin. För
fastighetssektorn har ökande kontorsvakanser kompenserats med höjda hyresnivåer. Stabila kassaflöden
har resulterat i stort oförändrade eller något uppdragna fastighetsvärderingar. Inom konjunkturokänsliga
sektorer har produktförsäljningen på många håll börjat komma igång och därmed ersatt service som
tillväxtmotor.

Vinstförväntningarna på Stockholmsbörsen som helhet har reviderats upp under verksamhetsåret.
Utvecklingen drevs av företagens resultatutveckling och svagare SEK, börsen värderas vid
räkenskapsårets slut runt historiskt genomsnittliga nivåer.

Väsentliga händelser efter räkenskapsåret

Höstens amerikanska mellanårsval ser ut att resultera i att Republikanerna tappar majoriteten i
representanthuset. Demokraterna ges därmed, genom bl.a. utökad kontroll av myndighetsfinansiering,
möjlighet att påverka politiken allt mer. Dessvärre ser partiets vänsterfalang ut att få en vågmästarroll
vilket begränsar förhoppningarna om en mer sansad politik. På vår sida av Atlanten indikerar
opinionsläget att valen i Italien och Frankrike resulterar i en mer populistisk politisk representation.
Samtidigt ser konflikten med Iran inte ut att kunna lösas i närtid vilket ökar risken för volatila
energipriser. Mycket talar därför för fortsatt politisk turbulens och statliga budgetunderskott.

Hög anpassningsförmågan bland hushåll och näringsliv ger dock anledning till optimism. Europeisk
ekonomi har goda förutsättningar att växa av egen kraft då hushållens skuldsättning är låg, reallöner ökar
och sparkvoten faller. Politisk enighet kring militär uppbyggnad kommer dessutom generera
investeringar inom försvar och infrastruktur. Ledande indikatorer för både europeisk och amerikansk
ekonomi har stigit under 2026 och indikerar överlag stark konjunktur. Beroende på avkastningen på
AI-relaterade investeringar kan investeringstakten i USA fortsatt vara hög samtidigt som en förväntat
stabil arbetsmarknad ger stöd åt hushållen. Även för svensk del visar flera indikatorer, såsom
konjunkturbarometern, inköpschefsindex och bolagskommentarer, på förbättrade tendenser i ekonomin.
Inflationsimpulser från volatila energipriser samt kommande räntehöjningar riskerar att begränsa styrkan
i konjunkturen.

Summerat bedöms kommande år visa en till stora delar investeringsdriven högkonjunktur där efterfrågan
på kapital och en mer restriktiv penningpolitik ger fortsatt höga räntor. Givet den underliggande styrkan i
konjunkturen och att vi på sikt tveklöst kommer se produktivitetsökningar från AI bedöms
marknadsturbulens, som med all sannolikhet kommer inträffa, utgöra tillfällen att vara opportunistisk.

Förändringar i eget kapital

Resultatdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Styrelsen föreslås bemyndigas att besluta om tidpunkt då utdelningen skall betalas.

Styrelsen anser att förslaget är förenligt med försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen enligt
följande redogörelse: Styrelsens uppfattning är att vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav
verksamhetens art, omfattning och risk ställer på storleken på det egna kapitalet, bolagets
konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med noter.

Noter

Not 1 Redovisningsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna
råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag.

Nyckeltalsdefinitioner

Resultat efter finansiella poster
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader men före bokslutsdispositioner och skatter.

Soliditet (%)
Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av
balansomslutning.

Not 2 Medelantalet anställda

Not 3 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Not 4 Andra långfristiga fordringar