Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta, det vill säga det nominella värdet minskat med eventuell osäkerhet om betalning, som beaktas genom nedskrivningar vid behov. Fordringar klassificeras som kortfristiga om de förfaller inom ett år, och långfristiga om de förfaller senare än ett år från balansdagen. Vid nedskrivning av osäkra fordringar tillämpas en individuell bedömning av fordringarnas återvinningsbara värde. Om det bedöms att en fordran inte kommer att betalas i sin helhet görs en nedskrivning till det belopp som förväntas bli erhållet.

Skulder redovisas till det belopp som företaget förväntar sig att betala. Skulder som förfaller inom ett år klassificeras som kortfristiga, medan skulder som förfaller efter mer än ett år klassificeras som långfristiga. Vid bedömning av skuldernas värde beaktas eventuella räntekostnader och andra tillkommande kostnader som är förknippade med skulderna. För skulder som är beroende av framtida osäkra händelser eller uppskattningar görs en individuell bedömning av den skuld som behöver redovisas. Skulder som är föremål för ränteförändringar redovisas till det verkliga värdet vid varje rapporteringsperiod.

Avsättningar redovisas när företaget har en förpliktelse som har sitt ursprung i en tidigare händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Om förpliktelsen inte är säker eller det är osäkert om ett utflöde kommer att krävas, redovisas inte avsättningen. Avsättningar för pensionsförpliktelser, miljöförpliktelser eller andra långsiktiga förpliktelser redovisas enligt de specifika principer som gäller för respektive område. Avsättningar bedöms löpande och justeras när det finns nya upplysningar om förpliktelsens omfattning eller tidpunkt.

Under räkenskapsåret 2024 har bolaget ändrat klassificeringen av vidarefakturerade personalkostnader från andra koncernbolag. Tidigare redovisades dessa kostnader som en del av personalkostnaderna, men från och med 2024 har de istället klassificerats som övriga externa kostnader i resultaträkningen.

Förändringen har gjorts för att bättre återspegla den ekonomiska karaktären av dessa kostnader, då de nu betraktas som externa faktureringar snarare än interna personalkostnader. Denna ändring påverkar inte bolagets resultat eller finansiella ställning, utan syftar enbart till att ge en mer rättvisande presentation av bolagets kostnader.

För jämförbarhetens skull har föregående års siffror (2023) justerats i årsredovisningen, och de vidarefakturerade personalkostnaderna har omklassificerats från personalkostnader till övriga externa kostnader.

Även 'Medelantalet anställda' i not 2 har hanterats på det sättet.

Intäkter redovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna tillfaller företaget och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna för varor redovisas när risken och det verkliga ägandet har överförts till köparen, vilket normalt sker vid leverans av varan. Intäkter från tjänster redovisas när tjänsten är utförd och det ekonomiska utfallet kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Företaget tillämpar reglerna för intäktsredovisning enligt K3, där intäkter redovisas i enlighet med den prestationsprincip som är relevant för varje typ av intäkt (försäljning av varor, tjänster och andra intäkter).

Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital tillhörande skatteeffekter redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per balansdagen.

Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser. Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag och underskott.

Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjuten skattefordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och skatteskuld som avsättning.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod förutom mark som inte skrivs av. Nyttjandeperioden omprövas per varje balansdag. Följande nyttjandeperioder tillämpas:

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrumentet redovisas i balansräkningen när bolaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.