Styrelsen och verkställande direktören för Dringenberg AB avger följande årsredovisning för
räkenskapsåret 2025‑01‑01 ‑ 2025‑12‑31.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp
i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten

Bolaget äger och förvaltar fastigheterna Jörgen Kock 1 och Jörgen Kock 2 som består av kontorslokaler i
centrala Malmö.

Företaget har sitt säte i Malmö kommun.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Under räkenskapsåret har en ny undercentral och en ny kylmaskin installerats i fastigheten Jörgen Kock
1. Därutöver har takterrassen renoverats och samtliga fönster i fastigheten renoverats.

Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Utvecklingen av hyresmarknaden och hyresnivåerna bedöms vara stabil i centrala Malmö.
Räntenivåernas utveckling har en betydande påverkan på bolagets resultat. Räntenivåerna bedöms vara
stabila under det kommande året för att därefter kunna stiga något. Koncernen har ingått ränteswappar
för att delvis hantera risken för stigande räntenivåer.

Ägarförhållanden

Bolaget är helägt dotterbolag till Malmö Cityfastigheter AB (org nr 556628-5762), med säte i Malmö.

För definitioner av nyckeltal, se Redovisnings- och värderingsprinciper.

Förändringar i eget kapital

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med noter.

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning (K3).

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Intäktsredovisning

Bolagets intäkter består av hyresintäkter för fastigheterna. Hyresintäkterna aviseras i förskott och
resultatförs i den period de avser.

Anläggningstillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med
ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Anskaffningsvärdet består av inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att
bringa den på plats och i skick att användas. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller
redovisas som en separat tillgång när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är
förknippade med posten kommer att tillfalla företaget och att anskaffningsvärdet för densamma kan
mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande
utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer.

Kostnader för större hyresgästanpassningar periodiseras över hyreskontraktens löptider.
Hyresgästanpassningar redovisas som en del av förvaltningsfastigheter och specificeras i not 4.

Samtliga färdigställda fastigheter i bolaget klassificeras som förvaltningsfastigheter då de innehas i syfte
att generera hyresintäkter eller värdeökning eller en kombination av dessa. För information om värdet på
fastigheterna se not 4.

Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara
väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter.

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde,
eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess
bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive
komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när den materiella
anläggningstillgången kan tas i bruk. Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas till:

Hyresgästanpassningar skrivs av på kontraktstidens längd.

Nyttjandeperioden för mark är obegränsad och därför skrivs mark inte av.

Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att
förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag.
Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde.
Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat.

Borttagande från balansräkningen

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering
eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller
utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en
materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad
som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde.
Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller
en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller
övrig rörelsekostnad.

Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar

Vid varje balansdag analyserar företaget de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar för
att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet
beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där
det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för
den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och
nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som företaget beräknar
kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse
av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till
försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde
med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde
och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har företaget
använt budget och prognoser för de kommande fem åren.

Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det
redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller kassagenererande enheten) ned till
återvinningsvärdet. En nedskrivning har omedelbart kostnadsförts i resultaträkningen.

Vid varje balansdag gör företaget en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är
motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar
tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av
nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts
av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av nedskrivning redovisas
direkt i resultaträkningen.

Låneutgifter

De låneutgifter som uppkommer då företaget lånar kapital kostnadsförs i resultaträkningen i den period
de uppstår.

Finansiella instrument

Finansiella instrument redovisas i balansräkningen när bolaget blir part i instrumentets avtalsmässiga
villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från
instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är
förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har
reglerats eller på annat sätt upphört.

Vid det första redovisningstillfället värderas omsättningstillgångar och kortfristiga skulder till
anskaffningsvärde. Långfristiga fordringar samt långfristiga skulder värderas vid det första
redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Låneutgifter periodiseras som en del i lånets
räntekostnad.

Vid värdering efter det första redovisningstillfället värderas omsättningstillgångar enligt lägsta värdets
princip, d.v.s. det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kortfristiga
skulder värderas till nominellt belopp.

Långfristiga fordringar och långfristiga skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet
anskaffningsvärde.

Inkomstskatter

Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då
underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i
eget kapital.

Aktuell skatt

Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per
balansdagen.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser.
Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder
och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive
skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott.

Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med
ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av
förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjuten
skattefordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag
redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga
överskott.

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna
skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver.

Koncernbidrag

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Nyckeltalsdefinitioner

Nettoomsättning
Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar.

Resultat efter finansiella poster
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader men före bokslutsdispositioner och skatter.

Balansomslutning
Företagets samlade tillgångar.

Soliditet (%)
Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av
balansomslutning.

Not 2 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Not 3 Räntekostnader och liknande resultatposter

Not 4 Förvaltningsfastigheter

Not 5 Inventarier, verktyg och installationer

Not 6 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 7 Uppskjuten skatteskuld

Not 8 Långfristiga skulder

Bolaget har inga långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Not 9 Ställda säkerheter

Not 10 Uppgifter om moderföretag

Not 11 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

Underskriven den dag som framgår av min elektroniska underskrift

Vår revisionsberättelse har lämnats 2026-04-16