Styrelsen och verkställande direktören för Luleå Energi Elnät AB, med säte i Luleå, upprättar följande
årsredovisning för räkenskapsåret 2025.

Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten

Luleå Energi Elnät AB startade sin verksamhet den 1 januari 1996 och ägs till 100 procent av Luleå
Energi AB. Bolagets huvudsakliga uppdrag är att transportera elektrisk energi samt ansluta nya kunder i
elnätet, som i huvudsak finns inom Luleå kommuns gränser.   

Luleå Energi Elnät AB har att upplåta elnätet för överföring av elektrisk kraft vid den tidpunkt och i den
omfattning som avtalats med kunden. Elnätsverksamheten i Sverige bedrivs som monopol.
Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet. Det innebär att myndigheten utövar tillsyn över
bland annat elnätföretagens avgifter och leveranssäkerhet samt utfärdar föreskrifter som
elnätföretagen skall leva efter.   

I organisationen ingår även viss uppdragsverksamhet där uppdrag utförs åt bland andra Luleå Energi
AB.  

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Stora projekt har under året både startats upp men även färdigställts. Ytterligare en ny
mottagningsstation är färdigställd och driftsatt under året och två fördelningsstationer har projekteras
under 2025 varav byggnation av en är planerad att starta 2026. Mycket summerar ner till den stora
energiomställningen som vi nu ser början av och som för Luleå Energi Elnäts del handlar om mer än en
fördubbling av effekten på bara några år.  

Bolaget har under året fortsatt arbetet med vädersäkring av mellanspänningsnätet. Till följd av stormar
och extremväder, kommer detta fortsatt vara i fokus under 2026, i framför allt de norra, såväl som de
södra, delarna av koncessionsområdet.  

Kunder

Elnätet hade vid utgången av året 42 374 anslutna kundanläggningar, vilket en minskning med 140
anläggningar jämfört med utgången av 2024. Nedgången är främst kopplat till bostadsrättsföreningar
och energigemenskaper där kollektiv mätning införts under 2025.

Investeringar 

Bolagets Investeringar uppgick under året till 165,0 mnkr (189,3 mnkr). 

Resultat 

Bolagets resultat efter finansiella poster uppgick till 72,8 mnkr (72,2 mnkr).

Måluppfyllelse

För 2025 var målbilden att SAIDI (System Average Interruption Duration Index) skulle vara under 120
minuter, fördelat på 80 minuter oplanerat och 40 minuter planerade avbrott. Resultatet blev 164,7

minuter, fördelat på 132,3 minuter oplanerat och 32,4 minuter planerade avbrott. Det är ca 34 minuter
mer jämfört med föregående års SAIDI. Två väderhändelser sticker ut. Dels en period med mycket åska i
augusti, dels stormen Johannes i slutet på året som starkt bidragande till ökningen i SAIDI. Bolagets mål
att hålla en driftsäker och bra leveranskvalitet har inte kunnat uppnås för 423 anläggningar.

Investeringsverksamheten bedrivs långsiktigt och volymen förväntas ligga på en relativt hög nivå under
kommande år, beroende på ökade och förändrade myndighetskrav samt stort fokus på en säker
elleverans.   

I koncernens ägardirektiv för 2025 anges ägarens krav på avkastning på eget kapital före skatt till 8,0
procent och en soliditet om minst 50 procent. Ägarens krav är uppfyllt.

Förväntad framtida utveckling

Beskaffenheten på nätet som helhet bedöms hålla en god standard och är väl underhållet, elnätet
klarar således relativt väl stormar, snö-, is och trädpåfall. Luleå Energi Elnät AB fortsätter satsningen
på vädersäkring av nätet. Myndighetsreglering styr med ekonomiska incitament bolagen mot att
fokusera mer mot industri- och affärskunder samt regionnätet eftersom konsekvenserna vid ett
eventuellt strömavbrott för kunderna blir störst här. Skärgården har få kunder samtidigt som
felavhjälpningen är komplicerad och svår. Därför fortsätter Luleå Energi Elnät reinvesteringar av
sjökablar för fortsatt hög tillgänglighet.

Under 2026 kommer en effektkomponent införas som del i alla våra tariffer, även känd som effekttariff.
Detta kommer leda till mer volatila intäktsströmmar under året som en förändring i kunders uttag.
Tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen avser även komma med mer information kring
utformning av kommande reglerperiod där bland annat ett byte av värdering av kapitalbas står för
dörren.

Nätavgifterna justerades upp med i snitt 7,0 procent den 1 januari 2026, och kommer även
fortsättningsvis att vara bland de lägsta i landet.  

Miljöpåverkan 

Luleå Energi Elnät AB bedriver ingen verksamhet som är klassad som tillståndspliktig miljöfarlig
verksamhet, enligt miljöbalken (1998:808). Bolaget har dock två anläggningar som klassas som
anmälningspliktiga, i form av mellanlagring av impregnerat trä. Anläggningarna är anmälda.  

För nyckeltalsdefinition se not 30

Förändringar i eget kapital (Tkr)

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys med noter.

Noter

Tkr

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens
allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Kursvinster och kursförluster på
rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet.

Intäktsredovisning

Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad bolaget fått eller kommer att få. Det innebär att bolaget
redovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om bolaget får ersättning i likvida medel direkt
vid leveransen. Avdrag görs för lämnade rabatter.

Vid försäljning av varor redovisas bolagets inkomster som intäkt när bolaget har överfört de väsentliga
risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande till köparen, när bolaget inte behåller
något engagemang i den löpande förvaltningen som förknippas med ägande och utövar inte heller
någon reell kontroll över de varor som sålts, när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, när det
är sannolikt att de ekonomiska fördelar som bolaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla bolaget
samt när de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar i balansräkningen. På basis av tillgänglig
information är det sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet
tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beräknat restvärde och sker
linjärt över tillgångens eller komponentens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider
tillämpas:

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar enligt plan. På basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska
nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller bolaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter
för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer.

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beräknat restvärde och sker
linjärt över tillgångens eller komponentens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider
tillämpas:

Det egna arbete som under året har aktiverats i egna anläggningar redovisas i resultaträkningen som
aktiverat arbete för egen räkning.

För byggnader har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. De
har därför delats upp i komponenter, vilka skrivs av separat.

Nedskrivningar materiella och immateriella anläggningstillgångar

Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess
redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och
nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som
tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den
diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av
pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången.

Nedskrivningsprövning görs för varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid
behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera
inbetalningar. Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenererande enheten.

En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av
återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.

Leasing

Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal oavsett om de är av en finansiell karaktär
eller inte eftersom det ej utgör väsentligt belopp.

Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive
utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Varulager

Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har
inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen. I
anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras
aktuella plats och skick.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel,
värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part i instrumentets
avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till
kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som
är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och bolaget inte längre har
kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den
avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört.  

Värdering av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella
transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången.

Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med
avdrag för eventuella nedskrivningar och med tillägg för eventuella uppskrivningar.  

Derivatinstrument som utgör finansiella tillgångar och för vilka säkringsredovisning inte har tillämpats
värderas efter det första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.  

Säkringsredovisning

Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För
att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan
säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk
som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom
effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida
säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av
värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bilersättningar och liknande är
ersättningar kostnadsförs löpande det år som den anställde tjänar in ersättningen om inte utgiften
inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång.

Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller
förmånsbestämda. Inom bolaget finns endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Vid avgiftsbestämda
pensionsplaner betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och bolaget har inte längre
någon förpliktelse till den anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar
efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som betalats och den kapitalavkastning som
avgifterna ger. Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i takt med att de intjänas.

Skatter

Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är
inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av

tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för
skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser.

Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte
uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en
egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader
och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på
hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras.
Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte
nuvärdesberäknats.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av
en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen
och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje
balansdag.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas inom linjen när det finns:

- en möjlig förpliktelse som härrör till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer
att bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom bolagets kontroll,
inträffar eller uteblir, eller

- en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller
avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Koncernbidrag som erhållits/lämnats redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det
erhållna/lämnade koncernbidraget har påverkat bolagets aktuella skatt.

Aktieägartillskott som erhållits utan att emitterade aktier eller andra egetkapitalinstrument lämnats i
utbyte redovisas direkt i eget kapital.

Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningar

Upprättande av års- och koncernredovisning enligt K3 kräver att bolagsledning och styrelse gör
antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som
innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder
i framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i denna
årsredovisning.

Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer som under
rådande förhållanden anses vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och bedömningar används
sedan för att fastställa redovisade värden på tillgångar och skulder som inte framgår tydligt från andra

källor.

Uppskattningar och bedömningar ses över årligen.

Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande
uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under
det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både
aktuellt och kommande räkenskapsår.

Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggningstillgångar

Bolaget har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar.
Dessa testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i Not 1
Redovisnings- och värderingsprinciper. Återvinnings värden för kassagenererande enheter har fastställts
genom beräkning av nyttjandevärden eller verkligt värde minus försäljningskostnader. För dessa
beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och andra adekvata
antaganden avseende exempelvis avkastningskrav.

Inkomstskatter och uppskjutna skatter

Bolaget redovisar i sin balansräkning uppskjutna skattefordringar och skulder vilka förväntas bli
realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av dessa uppskjutna skatter måste vissa antaganden och
uppskattningar göras avseende framtida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i
balansräkningen redovisade tillgångar och skulder och motsvarande skattemässiga värden.

Uppskattningarna inkluderar även att skattelagar kommer att vara oförändrade samt att gällande regler
för utnyttjande av förlustavdrag inte kommer att ändras.

Not 3 Nettoomsättningens fördelning

Not 5 Arvode till revisorer

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att
utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller
genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 7 Ränteintäkter och liknande resultatposter

Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter

Not 9 Bokslutsdispositioner

Not 10 Aktuell och uppskjuten skatt

Avstämning av effektiv skatt

Not 11 Ledningsrätter

Not 12 Pågående projekt för immateriella anläggningstillgångar

Not 13 Byggnader och mark

Not 14 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Not 15 Inventarier, verktyg och installationer

Not 16 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 17 Uppskjuten skatt på temporära skillnader

Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 22 Långfristiga skulder

Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 28 Koncernuppgifter

Luleå Energi Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Luleå Energi AB, org.nr 556139-8255 med säte i Luleå.
Luleå Energi AB upprättar koncernredovisning för den minsta koncernen som bolaget ingår i. Luleå
Energi AB ägs i sin tur av Luleå Kommunföretag AB, org.nr 556447-4194 med säte i Luleå, där
koncernredovisning för den största koncernen upprättas.

Not 29 Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Not 30 Nyckeltalsdefinitioner

Avkastning på totalt kapital talar om hur väl bolaget lyckas förränta de tillgångar bolaget disponerar
över.

(Rörelseresultat + finansiella intäkter) / Genomsnittlig balansomslutning

Avkastning på eget kapital talar om hur väl bolaget lyckats förränta ägarnas kapital.

(Resultat efter finansiella poster – schablonskatt (20,6 %)) / Genomsnittligt eget kapital

Soliditet visar i procent hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital.
Måttet ger en indikation på bolaget stabilitet och förmåga att motstå förluster och klara sig på längre
sikt.

Eget kapital / Balansomslutning

Not 31 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Inga väsentliga hädelser har inträffat efter räkenskapsårets slut.

Den dag som framgår av min elektroniska underskrift

Vår revisionsberättelse har lämnats 2026-03-04