Styrelsen och verkställande direktören för Bioenergi i Luleå AB, med säte i Luleå, upprättar följande
årsredovisning för räkenskapsåret 2025.

Förvaltningsberättelse

Allmänt om verksamheten

Bioenergi i Luleå AB har till uppgift att återvinna och förädla bioråvara till träpellets. Från och med 1
oktober 2016 producerar Bioenergi pellets på uppdrag av SCA Energy AB. Luleå Energi AB är ägare till 91
procent och SCA Energy AB äger 9 procent av bolaget.

Året som gått

Produktionen av träpellets blev för året 77 086 ton (69 271 ton), vilket är lägre än ett normalt
produktionsår. Produktionsvolymen blev något högre än föregående år vilket förklaras främst av en
ökad tillgång på torkgaser från kraftvärmeverket.

Kvalitetscertifieringen EN+ A1 har under året reviderats och godkänts.

Investeringar

Bolagets investeringar uppgick under året till 418 tkr (7 511 tkr).

Resultat

Bolagets resultat efter finansiella poster uppgick till 6 481 tkr (6 288 tkr).

Miljöpåverkan

Bioenergi i Luleå AB bedriver anmälningspliktig, miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövnings-
förordningen 8 kap 5§ och är klassat som kod 20.40 C. Tillstånd för fabriken söktes och beviljades 1996
av Länsstyrelsen även om fabriken enligt gällande miljöskyddslag ej klassades som tillståndspliktig.
Bolaget ansökte under augusti 2003 om nytt frivilligt tillstånd enligt miljöbalken bland annat på grund
av utökning av produktionen och installation av ny stoftreningsanläggning. Länsstyrelsen lämnade
2003-12-08 tillstånd enligt miljöbalken till en produktion av högst 120 000 ton bränslepellets per år på
fastigheten Svartön 18:8, Luleå kommun. Med tillståndet följer 8 villkor som reglerar bland annat
utsläpp till luft, lagring av bränsle och kemikalier samt buller från verksamheten.

Tillsynsmyndigheten, miljö- och byggnadsförvaltningen Luleå kommun, erhåller senast den 31 mars
varje år en årsrapport över verksamheten. För närvarande finns inga förelägganden för fabriken enligt
miljöbalken. Bolaget bedriver egenkontroll över verksamheten i enlighet med miljöbalkens krav.

Under 2025 genomfördes mätningar av stoft- och dammutsläpp och båda fanns vara med god marginal
under gränsvärdena.

För nyckeltalsdefinitioner, se not 22.

Förändringar i eget kapital (Tkr)

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Bolagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar.

Noter

Tkr

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens
allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursvinster och kursförluster på rörelseskulder
redovisas i rörelseresultatet.

Intäktsredovisning

Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad bolaget fått eller kommer att få. Det innebär att bolaget
redovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om bolaget får ersättning i likvida medel direkt
vid leveransen. Avdrag görs för lämnade rabatter.

Vid försäljning av varor redovisas bolagets inkomster som intäkt när bolaget har överfört de väsentliga
risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande till köparen, när bolaget inte behåller
något engagemang i den löpande förvaltningen som förknippas med ägande och utövar inte heller
någon reell kontroll över de varor som sålts, när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, när det
är sannolikt att de ekonomiska fördelar som bolaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla bolaget
samt när de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar enligt plan. På basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska
nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller bolaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter
för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer.

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beräknat restvärde och sker
linjärt över tillgångens eller komponentens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider
tillämpas:

För byggnader har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. De
har därför delats upp i komponenter, vilka skrivs av separat.

Nedskrivningar - materiella och immateriella anläggningstillgångar

Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess
redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och
nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som
tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den
diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av
pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången.

En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av
återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.

Leasing

Samtliga leasingavtal redovisas som operationella oavsett om de är av finansiell karaktär eller inte
eftersom det ej utgör väsentligt belopp i sammanhanget.

Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive
utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Varulager

Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har
inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut-principen. I
anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras
aktuella plats och skick.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel,
värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part i instrumentets
avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till
kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som
är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och bolaget inte längre har
kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den
avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört.  

Värdering av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella
transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången.

Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med
avdrag för eventuella nedskrivningar och med tillägg för eventuella uppskrivningar.  

Andelar i dotterbolag, intressebolag och gemensamt styrda bolag redovisas till anskaffningsvärde
minskat med ackumulerade nedskrivningar.

Derivatinstrument som utgör finansiella tillgångar och för vilka säkringsredovisning inte har tillämpats
värderas efter det första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.  

Säkringsredovisning

Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För
att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan
säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk
som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom
effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida
säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av
värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter, semester, bilersättningar och liknande
ersättning samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra
ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda
pensionsplaner. Bolaget har endast avgiftsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka
fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att
betala ytterligare avgifter finns inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att
betala alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under
det räkenskapsår de avser.

Skatter

Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är
inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av
tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för
skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser.

Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte
uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en
egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader
och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på
hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras.
Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte
nuvärdesberäknats.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av
en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen
och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje
balansdag.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas inom linjen när det finns

- en möjlig förpliktelse som härrör till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer
att bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom bolagets kontroll,
inträffar eller uteblir, eller

- en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller
avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Koncernbidrag som erhållits/lämnats redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det
erhållna/lämnade koncernbidraget har påverkat bolagets aktuella skatt.

Aktieägartillskott som erhållits utan att emitterade aktier eller andra egetkapitalinstrument lämnats i
utbyte redovisas direkt i eget kapital.

Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningar

Upprättande av års- och koncernredovisning enligt K3 kräver att bolagsledning och styrelse gör
antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som
innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder
i framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i denna
års- och koncernredovisning. Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och
andra faktorer som under rådande förhållanden anses vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar
och bedömningar används sedan för att fastställa redovisade värden på tillgångar och skulder som inte
framgår tydligt från andra källor.

Uppskattningar och bedömningar ses över årligen.

Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande
uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under
det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både
aktuellt och kommande räkenskapsår.

Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggningstillgångar

Bolaget har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar.
Dessa testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i Not 1
Redovisnings- och värderingsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts
genom beräkning av nyttjandevärden eller verkligt värde minus försäljningskostnader. För dessa
beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och andra adekvata
antaganden avseende exempelvis avkastningskrav.

Inkomstskatter och uppskjutna skatter

Bolaget redovisar i sin balansräkning uppskjutna skattefordringar och skulder vilka förväntas bli
realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av dessa uppskjutna skatter måste vissa antaganden och
uppskattningar göras avseende framtida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i
balansräkningen redovisade tillgångar och skulder och motsvarande skattemässiga värden.

Uppskattningarna inkluderar även att skattelagar och skattesatser kommer att vara oförändrade samt
att gällande regler för utnyttjande av förlustavdrag inte kommer att ändras.

Not 3 Nettoomsättningens fördelning per rörelsegren

Not 6 Anställda och personalkostnader

Ersättning till verkställande direktören uppgår till 355 tkr och har
vidarefakturerats från annat koncernbolag.

Not 7 Ränteintäkter och liknande resultatposter

Not 8 Aktuell och uppskjuten skatt

Avstämning av effektiv skatt

Not 10 Maskiner och andra tekniska anläggningar

I anskaffningsvärdet för maskiner och andra tekniska anläggningar ingår aktiverad ränta med 1 965 tkr.

Not 11 Inventarier, verktyg och installationer

Not 12 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 14 Antal aktier och kvotvärde

Koncernvalutakontot har i årsbokslutet omklassificerats till kortfristig fordran mot Luleå Energi. Detta
gäller endast per bokslutsdagen och återförs till banktillgodohavanden den 1 januari nästkommande år.

Not 20 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Den dag som framgår av min elektroniska underskrift

Vår revisionsberättelse har lämnats 2026-03-04