Styrelsen och verkställande direktören för Evidia Sverige AB upprättar följande årsredovisning för
räkenskapsåret 2025.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla
belopp i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Verksamhetens art och inriktning

Evidia Sverige AB, med säte i Stockholm, bedriver verksamhet inom radiologi. Verksamheten utförs i
Sverige.

Bolaget är en av Sveriges största privata radiologileverantörer och bedrev under räkenskapsåret 2025
verksamhet på 28 platser fördelade över 30 enheter runt om i Sverige, med ett medeltal om 237
anställda.

Bolaget arbetar till största delen på uppdrag av regioner och sjukhus men har också uppdrag från privata
kunder. Årligen utförs ca 700 000 radiologiska undersökningar med magnetkamera, datortomografi,
konventionell röntgen, mammografi, ultraljud samt bentäthetsmätning. Med hög teknisk standard,
generösa öppettider samt kompetent och engagerad personal erbjuder bolaget sina kunder ett
professionellt och tryggt omhändertagande.

Ägarförhållanden

Bolaget är ett helägt dotterbolag till Evidia Nordics AB, org nr 559167-1366 med säte i Stockholm.

Verksamheten i bolaget bedrivs i skatterättsligt kommissionärsförhållande där Evidia Nordics AB är
kommittentmoder.

Koncernredovisning för Evidia-koncernen görs i bolaget Evidia Holding GmbH, HRB 34224, med säte i
Dortmund, Tyskland.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Under 2025 har bolaget etablerat och öppnat en helt ny enhet vid Elisabethsjukhuset i Uppsala,
omfattande konventionell röntgen, magnetresonanstomografi (MR) och datortomografi (CT). Vid bolagets
enhet i GoCo, Mölndal/Göteborg, har en riktad satsning på mammografi och bentäthetsmätningar
genomförts i utökade lokaler. Under året förvärvades även radiologiverksamheten vid Perituskliniken i
Lund, vilken erbjuder MR och CT. Vid årsskiftet avvecklades dessutom fyra mindre enheter som enbart
erbjudit konventionell röntgen. De avvecklade enheterna är belägna i Strömstad, Lysekil, Bäckefors och
Mölndal. I enlighet med bolagets strategi har finansiering genom leasing valts såväl vid anskaffning av ny
radiologisk utrustning som vid utbyte av befintlig utrustning.

Framtida utveckling och osäkerhetsfaktorer

Evidia ser en ökad efterfrågan på diagnostiska tjänster de kommande åren. Bolagets verksamhet inom
radiologi påverkas i hög grad av de regionavtal som ingåtts. Förändringar i avtalsstruktur, omfattning och
geografisk täckning medför löpande anpassningar av verksamheten. Evidias befintliga enheter är
placerade på tillväxtorter och förväntas växa organiskt. Den organiska tillväxten beror bland annat på en
åldrande befolkning och en ökad medvetenhet hos patienter. Evidia kommer även skapa tillväxt via
nyetableringar. Evidia påverkas av osäkerhetsfaktorer såsom förändringar i efterfrågan,
valutakursförändringar samt beroendet av ett begränsat antal leverantörer av utrustning. Därutöver kan
det rådande osäkra världsläget bidra till prisförändringar som påverkar verksamheten negativt.

(1) Rörelseresultat före av- och nedskrivningar
(2) Rörelseresultat före av- och nedskrivningar på goodwill
(3) Justerat eget kapital / balansomslutning. Med justerat eget kapital avses eget kapital + obeskattade
reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld.
(4) (Resultat efter finansiella intäkter och kostnader + räntekostnader) / genomsnittlig balansomslutning

Hållbarhetsupplysningar

Evidia Sverige AB (benämns fortsatt som Evidia i detta avsnitt) ställer höga krav på tillgänglighet,
medicinsk kvalitet och relevant information i kombination med hög nivå på säkerhet och skydd. Evidias
säkerhetsarbete omfattar fysiskt, organisatoriskt samt tekniskt skydd. Risker identifieras och lyfts vid
riskanalyser samt i olika forum till exempel ekonomisk-, informationssäkerhets-, kvalitets-, avtals- och
kunduppföljningar. Kontinuitet och förebyggande arbete säkras genom regelbundna riskanalyser med
åtgärder.

Evidia är exponerat för ett antal risker som kan påverka koncernens verksamhet, anseende, finansiella
ställning och resultat. Ställningstagande till risker är en del i vår omvärldsbevakning. Det som sker i vår
omvärld, hur kan utvecklingsområden, händelser och beslut påverka vår verksamhet på olika sätt.
Identifierade risker inkluderas naturligt i verksamhetsuppföljningen.

Vår bedömning av påverkan, risker och möjligheter baseras på de principer som beskrivs i ESRS
(European Sustainability Reporting Standards). Här identifieras, värderas och prioriteras risker och
möjligheter utifrån verklig eller potentiell påverkan på människa, samhälle och miljö respektive finansiell
påverkan på Evidia och vår verksamhet. Denna modell används för att identifiera och prioritera
väsentliga affärsmässiga och hållbarhetsrelaterade beroenden, risker och möjligheter i hela värdekedjan.
Risker som bedöms som väsentliga förebyggs eller behandlas genom konkreta åtgärder i syfte att
minska sannolikhet eller inverkan, alternativt bevakas löpande om åtgärd inte är möjlig eller
proportionerlig. Evidias styrelse har det yttersta ansvaret för företagets riskidentifiering och riskhantering.

Miljö

Evidias verksamhet har en påverkan på miljön, exempelvis genom joniserande strålning och energi-
förbrukning. För att minska negativ miljöpåverkan finns en hållbarhetspolicy och verksamheten är
miljöcertifierad (ISO 14001:2015). Betydande aspekter är relaterade till risker och förmåga att nå
uppsatta miljömål och fullfölja åtgärdsplaner för att minska negativ miljöpåverkan.

Klimatpåverkan (scope 1,2, 3)

Evidia bedriver en energiintensiv verksamhet som kräver elektricitet för att driva en omfattande
maskinpark. Det behövs även energi för att tillverka de maskiner och förbrukningsvaror om används i
den dagliga verksamheten. Energiförbrukningen leder till en negativ miljö- och klimatpåverkan. Enligt
GHG (Green House Gas) protokollet har denna energiförbrukning klassificerats och beräknats som
koldioxid- ekvivalenter, CO2e. Utsläppen inom Scope 1 (direkta utsläpp), Scope 2 (köpt energi) och
Scope 3 (nedströms och uppströms i värdekedjan) har kartlagts och redovisas i sin helhet. För beräkning
av CO2e i Scope 1 har utsläppsfaktorer använts enligt Energimyndigheten (2025), och Drivmedel (2024).
För beräkning av CO2e i Scope 2 har utsläppsfaktorer enligt Energimarknadsinspektionen (2025)
använts. För beräkning av CO2e i Scope 3 har utsläppsfaktorer enligt såväl UK Government Conversion

Factors, Exiobase 3.8.2, NTM, Energimyndigheten (2025), Greenview Tool, DEFRA (2025), som
Trafikverket (2025), och TRAFA (2025) använts. De direkta utsläppen (Scope 1) är relativt begränsade
eftersom Evidia har en liten egen fordonsflotta och frånvaro av egen produktion. Elförbrukning, utsläppen
inom Scope 2 är däremot, relativt andra verksamheter, stor. Elektricitet används i den dagliga
verksamheten. Driften av maskinpark, ventilation och kylsystem har en betydande klimatpåverkan. En
stor andel av elförbrukningen täcks redan av förnybara källor, genom så kallade ”gröna avtal”. Den
största klimatpåverkan och därmed utvecklingspotentialen att minska klimatavtrycket ligger inom Scope
3, där klimatpåverkan uppstår indirekt genom exempelvis inköp av utrustning och material, kapitalvaror,
affärsresor och pendling. Dessa utsläpp är svårare att påverka direkt och kräver ökad samverkan i
värdekedjan. För Evidia börjar detta med kontinuerlig förbättring i datainsamling och uppföljning, för att
först få en tydlig bild av den påverkan som aktiviteterna i värdekedjan har. Därefter kan vi också möta
förväntningar från upphandlande myndigheter och andra intressenter på att minska denna påverkan. Ett
långsiktigt arbete med transparens och påverkan i leverantörsledet är därför centralt för att minska risk
och minska klimatpåverkan, i linje med verksamhetens hållbarhetsstrategi. Evidia har inlett ett
strukturerat arbete med att öka insynen i våra Scope 3 utsläpp. Här ligger utvecklingspotentialen, särskilt
i samverkan med leverantörer. Genom ökad datainsamling, dialoger i värdekedjan och förbättrade
upphandlingsrutiner arbetar Evidia för att successivt minska sin klimatpåverkan och möta framtida krav
från såväl myndigheter som vårdgivare. Detta arbete är en viktig del av bolagets långsiktiga
hållbarhetsstrategi och stärker både klimatansvaret och förtroendet hos patienter, anställda och
uppdragsgivare. Mätning och beräkningar av CO2e görs enligt GHG-protokollet och de tre tillhörande
standarderna Corporate Standard, Corporate Value Chain (Scope 3) Standard samt Technical Guidance
for Calculating Scope 3 Emission. Evidia-koncernen har tillämpat operativ kontroll (operational control
approach) och valt marknadsbaserad metod (market-based) som huvudmetod för Scope 2. Eventuella
exkluderingar av Scope 3-kategorier har endast gjorts då de bedömts vara irrelevanta för Evidias
klimatredovisning.

Energi

Evidia verksamhet är starkt beroende av en stabil och kontinuerlig elförsörjning för att kunna utföra
undersökningar, driva IT-system och klimatkontroll i lokaler. Energirelaterade risker inkluderar sårbarhet
för stigande elpriser i Sverige, särskilt under vintersäsong då efterfrågan är hög och elnätet kan vara
ansträngt. Ett ökat elpris påverkar direkt driftskostnaderna för kliniker och röntgenenheter. Vidare finns
en operativ risk vid eventuella avbrott i elförsörjningen som kan försena undersökningstillfälle, skapa
köbildning och i värsta fall påverka patientsäkerheten negativt. Även om Evidia redan använder en hög
andel förnybar energi, innebär fortsatt energieffektivisering och optimerad drift en nyckelfaktor för att
minska både klimatpåverkan och exponering mot energimarknadens volatilitet.

Resursinflöden

En stabil utrustnings- och systemmiljö ger förutsättningar att utföra diagnostiska tjänster varför tydliga
krav inför inköp, supportfunktion i drift och underhåll är viktiga. Förändringar i prissättning kan påverka
lönsamheten. Etiska missförhållanden i Evidias leverantörskedja kan påverka Evidias anseende negativt.
Risken att någon begär, tackar ja till eller tar emot en fördel för att gynna en viss aktör i samband med
inköp, distribution av läkemedel och medicinsk utrustning eller patientremittering, kan skada företagets
anseende.

Sociala förhållanden

Informationsrelaterade konsekvenser för patienter

Patientsekretess

Förlust eller stöld av patientdata eller brott mot gällande dataskyddslagar är en kränkning av patienters
integritet och kan leda till skadeståndsanspråk och böter samt påverka Evidias anseende.

Informationssäkerhet

En ökande cyberhotbild och IT-infrastrukturen otillräckliga robusthet är risker som del av en generell
ökning av cyberbrottslighet inom sjukvårdssektorn. Evidia ska arbeta med dataskydd efter design och

som standard. Det betyder att processer och system redan från början ska stödja ett starkt dataskydd,
t.ex. att system stödjer automatisk gallring av personuppgifter, multifaktorautentisering, olika typer av
behörighetsprofiler, åtkomstkontroller med mera.

Hälsa och säkerhet för patienter (strålning)

Strålsäkerhetsarbetet är grundläggande och god följsamhet enligt strålskyddslagens bestämmelser och
strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) tillståndskrav är avgörande. Evidia arbetar aktivt med strålsäkerhet.
”Organisationsplan för strålsäkerhet” tydliggör och beskriver former för samspel mellan olika personal-
grupper (centrala funktioner) vad gäller tillämpningen av strålskyddslagen (2018:396) 21§1 och gällande
föreskrifter i det dagliga sjukvårdsarbetet.

Personal

Hälsa och säkerhet

I och med verksamhetens karaktär kan anställda utsättas för säkerhetsrisker i sitt dagliga arbete, dels
från maskinernas strålning, dels från hotfulla patienter eller medicinsk farliga situationer. Särskilda
säkerhetsrutiner finns i hanteringen av joniserade strålning i strålsäkerhetshandboken. I MR-
säkerhetshandboken framgår tekniska- och organisatoriska åtgärder som är genomförda för att
upprätthålla en personalsäker magnetresonanstomografis (MR)-verksamhet där personal exponeras för
elektromagnetiska fält. Hot och våldsamma situationer kan förekomma i patientmötet där hanteringens
omfattning anpassas utifrån händelsens specifika karaktär. Evidia har genom att efterleva sin arbets-
miljöpolicy möjligheten att anses som en attraktiv och trygg arbetsplats.

Lika behandling och möjligheter för alla

Evidia strävar efter en inkluderande arbetsmiljö med jämställd representation på alla nivåer. Ett tydligt
arbete med lika möjligheter stärker bolagets anseende och attraktionskraft som arbetsgivare. Om
uppsatta jämställdhetsmål inte skulle uppnås finns en risk att bolaget uppfattas som mindre progressivt,
vilket kan försvåra rekrytering och påverka möjligheten att behålla kvalificerad personal i en konkurrens-
utsatt bransch.

Respekt för mänskliga rättigheter

Skydd för visselblåsare

En välfungerande visselblåsarfunktion är central för att tidigt upptäcka och hantera oegentligheter. Brister
i skyddet av visselblåsare, såsom otillräcklig anonymitet eller uppföljning, kan leda till förlorat förtroende
bland medarbetare och extern kritik, vilket i sin tur kan påverka Evidia anseende negativt. För att trygga
anmälarens anonymitet, tillhandahålls det digitala visselblåsarsystemet av en extern och oberoende part,
WhistleB, som är helt frikopplade från Evidias IT-system och webbtjänster. Rapporteringskanalen är
krypterad och lösenordskyddad.

Arbetstagare i värdekedjan

Evidia ställer tydliga krav på leverantörer genom koncernens Supplier Code of Conduct. Om dessa krav
inte efterlevs, särskilt i frågor som rör arbetsvillkor, diskriminering eller mänskliga rättigheter, finns en risk
att detta påverkar varumärket negativt, även om Evidia inte är direkt ansvarig för händelserna. Därför är
uppföljning och riskbaserad leverantörsgranskning en viktig del av hållbarhetsstyrningen.

Antikorruption

Företagskultur

Politiska och marknadsrelaterade risker

Politiska beslut kan begränsa förutsättningarna för Evidias affärsplan, exempelvis möjligheten att bedriva
vård i privat regi. Ändringar av lagar och förordningar kan påverka villkoren inom sjukvårdssektorn.
Hälso- och sjukvården är satt under tryck att öka produktivitet och kvalitet. Bristande förmåga att möta
sänkta ersättningsnivåer genom ökad produktivitet och volymtillväxt kan påverka Evidias finansiella
ställning negativt. Marknaden utmanas också av leverantörer med liknande erbjudande som Evidia.

Förmåga att möta nya krav och förväntningar från patient kopplat till digitaliseringen av vården i tillräckligt
hög hastighet påverkar Evidias attraktionskraft.

Anseende

Evidias anseende bygger på förtroende hos patienter, medarbetare och uppdragsgivare. Tillhanda-
hållande av digitala tjänster kan medföra risker relaterade till otillräcklig vårdkvalitet. Otillräcklighet i att
möta patienters, remittenters och uppdragsgivares förväntningar vad gäller tillgänglighet, medicinsk
kvalitet och service där rättsliga och regulatoriska krav kan leda till skadeståndsansvar eller skada
Evidias anseende.

Medarbetare

Konkurrensen om kompetenta medarbetare är hård och påverkar tillsammans med Evidias anseende,
förmåga och förutsättningar att attrahera, utveckla och behålla ledare och medarbetare.

Korruption och mutor

En stabil utrustnings- och systemmiljö ger förutsättningar att utföra diagnostiska tjänster varför tydliga
krav och rutiner för inköp, supportfunktion i drift och underhåll är väsentliga. Förändringar i prissättning
kan påverka lönsamheten. Etiska missförhållanden i Evidias leverantörskedja kan påverka Evidias
anseende negativt. Risken att någon begär, tackar ja till eller tar emot en fördel för att gynna en viss
aktör i samband med inköp, distribution av läkemedel och medicinsk utrustning eller patientremittering,
kan skada företagets anseende.

Förvaltning av leverantörsförbindelser

Evidia strävar efter att upprätthålla långsiktiga och förtroendefulla relationer med sina leverantörer. För
att främja god samverkan och leveranssäkerhet är det viktigt att betalningsrutiner enligt avtal efterlevs.
Brister i detta kan i vissa fall leda till missförstånd eller försämrad leverantörsrelation, vilket kan påverka
bolagets operativa effektivitet och försämrat anseende.

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsredovisningen publiceras på www.evidia.se/om-evidia/om-evidia/

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning,
samt kassaflödesanalys med noter. Alla belopp uttrycks i tusentals kronor där ej annat anges.

Aktiekapitalet består av 122 500 aktier med kvotvärde 100 kr.

Noter

Tkr

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Företaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR
2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning ("K3").

Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Kursvinster och
kursförluster på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet medan kursvinster och
kursförluster på finansiella fordringar och skulder redovisas som finansiella poster.

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Intäkter

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med
avdrag för mervärdeskatt, rabatter och liknande avdrag.

Försäljning av tjänster

Intäkter från försäljning av tjänster på löpande räkning redovisas som intäkt i den period arbetet utförs
och material levereras eller förbrukas.

Utdelning och ränteintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när ägarens rätt att erhålla betalning har fastställts.

Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är
den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika
med det redovisade värdet av fordran.

Leasingavtal

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med
ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal
klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för
operationell leasing.

Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett
annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden.

Företagets uthyrning av lokaler klassificeras som operationell leasing. Leasingintäkterna redovisas linjärt
under leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens
ekonomiska nytta över tiden.

Offentliga bidrag

Inkomster från offentliga bidrag som inte är förenade med krav på framtida prestation redovisas som
intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts och de ekonomiska fördelar som är förknippade med
transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget samt inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga
bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått.

Inkomster från offentliga bidrag som är förenade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt
när prestationen utförs och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt
kommer att tillfalla företaget och kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga
värdet av den tillgång som företaget fått. Bidrag som mottagits före dess att villkoren för att redovisa det
som intäkt har uppfyllts, redovisas som skuld.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semester, betald sjukfrånvaro m m samt
pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad
anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Företaget
har avgiftsbestämda pensionsplaner.

Utöver avgiftsbestämda pensionsplaner har bolaget även kapitalförsäkringar. Kapitalförsäkringar
redovisas till anskaffningsvärde som finansiell anläggningstillgång. Pensionsförpliktelsen redovisas som
en avsättning till samma värde som kapitalförsäkringens redovisade värde.

Det finns inga övriga långfristiga ersättningar till anställda.

Koncernbidrag

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen.

Inkomstskatter

Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Kommissionärsförhållande

Sedan 2023-01-01 bedrivs verksamheten i bolaget i ett nytt skatterättsligt kommissionärsförhållande
enligt IL 36 kap där Evidia Nordics AB org nr 559167-1366 är kommittentmoder vilket innebär att
bolagets resultat, tillgångar och skulder som ingår i kommissionen överförs till kommittenten och
beskattas där.

Då det inte finns några redovisningsregler enligt gällande regelverk (årsredovisningslagen respektive
BFN AR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3)) respektive praxis för hur en verksamhet i
kommission ska upprättas har bolaget valt att redovisa resultat och balansräkning som dessa ser ut
innan kommissionsverksamheten har förts över till Evidia Nordics AB (kommittenten).

Aktuell skatt

Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från
det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej
avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra
perioder. Aktuell skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller per balansdagen.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och
skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av
skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna
skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna
skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är
sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Obeskattade reserver
redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld.

Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar omprövas varje balansdag och reduceras till den
del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga resultat kommer att finnas tillgängliga för att
utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på
hur företaget, per balansdagen, förväntar sig att återvinna det redovisade värdet för motsvarande tillgång
eller reglera det redovisade värdet för motsvarande skuld. Uppskjuten skatt beräknas baserat på de
skattesatser och skatteregler som har beslutats före balansdagen.

Aktuell och uppskjuten skatt för perioden

Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten
är hänförlig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten
redovisas direkt mot eget kapital.

Anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar

Anskaffning genom separata förvärv

Immateriella tillgångar som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över
tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas
om det finns en indikation på att dessa har förändrats jämfört med uppskattningen vid föregående
balansdag. Effekten av eventuella ändringar i uppskattningar och bedömningar redovisas framåtriktat.
Avskrivning påbörjas när tillgången kan användas.

Goodwill

Goodwill redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar. Avskrivningar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde skrivs av linjärt över
dess bedömda nyttjandeperiod. Bolaget har valt 10 års avskrivning med hänsyn till marknadsposition
som förväntas bestå en längre period samt att vi ser en långtgående synergieffekt av förvärvet. Bolagets
goodwill har uppstått genom fusion och inkråmsförvärv.

Borttagande från balansräkningen

En immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när
inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.
Den vinst eller förlust som uppkommer när en immateriell anläggningstillgång tas bort från balans-
räkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader,
och tillgångens redovisade värde. Detta redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller
övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade
avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Anskaffningsvärdet består av inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att bringa
den på plats och i skick att användas. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas
som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med
posten kommer att tillfalla företaget och att anskaffningsvärdet för densamma kan mätas på ett tillförlitligt
sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i
resultaträkningen i den period då de uppkommer.

Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara
väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter. Bolaget har inga väsentliga komponenter med
annan avskrivningstid.

Avskrivningsprinciper för immateriella och materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde
och sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

Bolaget har valt att uppdatera avskrivningstiderna i enlighet med den faktiska livslängden på vissa
inventarier, verktyg och installationer. Det innebär att avskrivningstiderna har förlängts från 3-7 år till 3-10
år.

Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande:

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar

Vid varje balansdag analyserar företaget de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och
immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i
värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en
eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång,
beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och
nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som företaget beräknar
kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse
av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till
försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde
med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde
och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har företaget
använt budget och prognoser för de kommande fem åren.

Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det
redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned
till återvinningsvärdet. En nedskrivning kostnadsförs i resultaträkningen.

Vid varje balansdag gör företaget en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är
motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar
tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring
av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning
gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning
redovisas direkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument

Finansiella instrument redovisas i enlighet med reglerna i K3 kapitel 11, vilket innebär att värdering sker
utifrån anskaffningsvärde.

Andelar i koncernföretag

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.
Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt när rätten att få utdelning bedöms som säker och kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Kundfordringar/kortfristiga fordringar

Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som
förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Låneskulder och leverantörsskulder

Låneskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det
redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras
mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta.
Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska
återbetalas.

Kortfristiga leverantörsskulder redovisas till anskaffningsvärde.

Likvida medel

Likvida medel inkluderar kassamedel och disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut
samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter och är föremål för en
obetydlig risk för värdefluktuationer. För att klassificeras som likvida medel får löptiden inte överskrida tre
månader från tidpunkten för förvärvet.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när företaget har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en
inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen
av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till
risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta
de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, motsvarar det redovisade värdet
nuvärdet av dessa utbetalningar.

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som en ägare lämnar redovisas som en ökning av andelens redovisade värde.

Erhållna aktieägartillskott redovisas i eget kapital.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret.
Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden.

Transaktioner med koncernföretag

330 (235) av bolagets försäljning och 34 999 (37 392) av bolagets inköp, avser företag inom hela den
företagsgrupp som bolaget tillhör per balansdagen.

Not 2 Övriga rörelseintäkter

Not 3 Leasingavtal leasegivare

Avtalet om hyra av lokal löper på i ett år med möjlighet till ett års förlängning åt gången.

Not 4 Arvode till revisorer

Not 5 Leasingavtal leasetagare

Noten inkluderar även finansiella leasingavtal, vilka redovisas som operationella. Förutom hyra av
lokaler, avser avtalen leasing av medicinsk utrustning, inventarier och bilar. I enlighet med bolagets
strategi har finansiering via leasing valts vid anskaffning av ny och vid utbyte av befintlig radiologisk
utrustning.
Utrustningen är både finansiell leasing, som kommer att köpas efter avslutad leasingperiod, och
operationell leasing med option att köpas. Försäkring ingår inte i leasingen. För både finansiell- och
operationell leasing utgår fastställd rörlig ränta.

Not 6 Antal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare bortsett från verkställande direktör erhåller lön
och ersättning från annat bolag i koncernen.

Not 7 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Not 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter

Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter

Not 10 Skatt på årets resultat

Avstämning av effektiv skatt

Not 12 Goodwill

Not 13 Nedlagda utgifter på annans fastighet

Not 14 Inventarier, verktyg och installationer

Not 15 Pågående Investeringar

Not 16 Fordringar hos koncernföretag

Not 17 Andra långfristiga fordringar

Not 18 Fordringar hos koncernföretag

Evidia Sverige AB ingår i en koncerngemensam cash pool tillsammans med övriga bolag inom Evidia
koncernen i Norge och Sverige. Raystar Bidco AB är kontohavare gentemot banken.
Per balansdagen den 31 december 2025 uppgick bolagets saldo i cash poolen till 244 946 tkr, vilket
redovisas som en kortfristig fordran på Raystar Bidco AB. Beloppet motsvarar bolagets andel av
koncernens totala likvida medel. Medlen är omedelbart tillgängliga för bolaget, men ingår inte i bolagets
bankmedel utan redovisas som en fordran i enlighet med god redovisningssed.
Bolaget är solidariskt ansvarigt gentemot bank för den totala nettoskulden, tillsammans med övriga
koncernbolag. Ingen säkerhet har ställts och inga pantförbindelser föreligger avseende bolagets
tillgångar inom ramen för cash pool avtalet.

Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 21 Disposition av vinst eller förlust

Not 22 Övriga avsättningar

Not 23 Övriga kortfristiga skulder

Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 25 Ställda panter och eventualförpliktelser

Stockholm

Vår revisionsberättelse har lämnats 2026-05-29