Styrelsen och verkställande direktören för Stora Enso Packaging AB avger följande årsredovisning för
räkenskapsåret 2024.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp
i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten

Stora Enso Packaging AB, med styrelsens säte och huvudkontor i Jönköping, bedriver tillverkning och
försäljning av wellpapp och wellpappemballage samt förpackningssystem vid två tillverkningsenheter i
Sverige (Jönköping och Skene). Försäljning i Danmark bedrivs genom bolagets systerbolag Stora Enso
Danmark A/S.

Ägarförhållanden
Stora Enso Packaging AB med säte i Jönköping, är ett helägt dotterbolag till Stora Enso AB med säte i
Falun (org.nr 556173-3360). Stora Enso Oyj (org.nr 1039050-8) med säte i Helsingfors, Finland är
moderbolag i koncernen och upprättar koncernredovisning för totala koncernen. Det utländska
moderbolagets årsredovisning finns att ladda ned på www.storaenso.com.

Verksamheten under året
Den svenska wellpappmarknaden låg mer eller mindre stilla under året men bolagets marknadsandel
ökade jämfört med 2023. Nettoomsättning minskade trots högre volym på grund av pressade
försäljningspriser. Bolaget har upplevt en fortsatt positiv utveckling av försäljningen av maskiner för att
automatisera paketeringen i kundernas produktion.

Företaget har sitt säte i Jönköping.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Året inleddes med beskedet att förhandlingar om att stänga Packaging Solutions wellpappverksamhet i
Vikingstad skulle inledas och beröra 56 anställda.

Nedläggningen genomfördes per den sista november och produktionen avslutades i Vikingstad.
Byggnaden samt kvarvarande maskiner planeras att avyttras under 2025.

De produkter som producerades i Vikingstad överfördes till produktionsenheterna i Jönköping och
Skene. För att hantera den ökade volymen i dessa enheter påbörjades ett omstruktureringsprojekt som
innebar att en ny maskin installerades i Jönköping och en maskin flyttades från Jönköping till Skene.

I slutet av januari drabbades bolaget av effekterna från ransomware-attacken hos IT-leverantören
Tietoevry. Affärssystemet låg tillfälligt nere men man lyckades med gemensamma krafter säkerställa
leveranserna till kund tills dess att systemen var återställda.

Förväntad framtida utveckling

Den nedgång på marknaden som har upplevts under de senaste åren har stabiliserats men utvecklingen
kommande år upplevs som osäker. Bolaget har haft en positiv utveckling under det senaste året med ökad
marknadsandel. Bolaget ser fortsatt utrymme att öka marknadsandel givet tillgänglig kapacitet i de
kvarvarande enheterna.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Inom Stora Enso finns en fastställd process för att identifiera och uppskatta tänkbara risker inom
respektive verksamhetsområde. I samband med den årliga strategiprocessen görs en genomgång inom
varje enhet för att identifiera dess speciella risker. Där skall beaktas de förändrade omständigheter, som
kan komma att påverka verksamheten och uppskattning göras om vilken effekt dessa kan komma att få
på den verksamhet bolaget bedriver. Riskanalysen innebär att risker skall identifieras, analyseras och
utvärderas för att ge bästa möjliga underlag för hur risker skall hanteras och minimeras i framtiden.
Riskanalysen skall ytterligare medföra utveckling och förståelse för de olika risker som kan förekomma
för att ge bästa möjliga indata för den framtida riskhanteringen.

Tillgång till råvaror, som t.ex. wellpappråvara och el, och dess prisutveckling samt tillgång till
logistiklösningar är identifierade risker. Miljörisken är ett annat område där satta gränsvärden alltid skall
hållas, men där nya rön kan innebära ändrade krav som kräver snabb omställning av verksamheten.

Bolaget utsätts genom sin verksamhet även för finansiella risker kopplade till bl.a. likviditet, kredit,
valutakursförändringar och motparter. I dagsläget bedöms inga övriga risker och osäkerhetsfaktorer
föreligga i verksamheten, som skulle kunna påverka bolagets resultat och finansiella ställning.

Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken
Stora Enso Packaging AB har två anläggningar i Sverige, varav Jönköpings anläggning är den enda som
omfattas av ett miljötillstånd. Tillståndet avser tillverkning av 45 000 ton wellpapp.

Våra anläggningar redovisar årligen köldmediaförbrukning till respektive kommun, har kontrollprogram
kopplat till vår förbrukning samt rening av tryckfärg och lim. De mest betydande miljöaspekterna är
energiförbrukning, transporter och avfall (färgslam).

Verksamheterna är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001 samt FSC Chain of
Custody. Verksamheten i Jönköping är dessutom certifierad enligt FSSC 22000.

Förändringar i eget kapital

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys med noter.

Noter

Tkr

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning (K3).

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i
den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och
intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Stora Enso Packaging AB:s intäkter består i huvudsak av försäljning av wellpapp och
förpackningssystem.

Varuförsäljning

Intäkter från försäljning av varor redovisas när varorna levererats och äganderätten har överförts till
kunden, varmed samtliga villkor nedan är uppfyllda:

• Företaget har överfört de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande,

• företaget inte längre har något sådant engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis
förknippas med ägande och utövar inte heller utövar någon reell kontroll över de sålda varorna,

• inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt,

• det ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget,
och

• de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt.

Utdelning och ränteintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när ägarens rätt att erhålla betalning har fastställts. Ränteintäkter redovisas i
enlighet med effektiv avkastning.

Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektiv avkastning.

Leasingaval

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas
med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga
leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna
för operationell leasing.

Leasetagare

Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett
annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden.

Utländsk valuta

Företagets redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK).Omräkning av poster i utländsk valutaVid varje
balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster, som
värderas till historiskt anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om. Valutakursdifferenser
redovisas i rörelseresultatet eller som finansiell post utifrån den underliggande affärshändelsen, i den
period de uppstår, med undantag för transaktioner som utgör säkring och som uppfyller villkoren för

säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar.

Låneutgifter

Låneutgifter redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semester, betald sjukfrånvaro m m samt
pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad
anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Företaget har
endast avgiftsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter
till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter.
Företagets resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller
med tidpunkten för när premier erläggs.

Anläggningstillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med
ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde.

Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över
tillgångens uppskattade nyttjandeperiod, vilken uppskattas till 10 år. Bedömda nyttjandeperioder och
avskrivningsmetoder omprövas om det finns en indikation på att dessa har förändrats jämfört med
uppskattningen vid föregående balansdag. Effekten av eventuella ändringar i uppskattningar och
bedömningar redovisas framåtriktat. Avskrivning påbörjas när tillgången kan användas.

Goodwill redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar. Avskrivningar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde skrivs av linjärt över
dess bedömda nyttjandeperiod.

Anskaffning genom intern upparbetning

Företaget tillämpar aktiveringsmodellen vilket innebär att arbetet med att ta fram en internt upparbetad
immateriell anläggningstillgång delas upp i en forskningsfas och en utvecklingsfas. Samtliga utgifter som
härrör från företagets forskningsfas redovisas som kostnad när de uppkommer. Samtliga utgifter för
utveckling redovisas som en tillgång om samtliga följande villkor är uppfyllda:

• Det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella anläggningstillgången så att den kan användas
eller säljas,

• företaget avsikt är att färdigställa den immateriella anläggningstillgången och att använda eller sälja
den,

• det finns förutsättningar för att använda eller sälja den immateriella anläggningstillgången,

• det är sannolikt att den immateriella anläggningstillgången kommer att generera framtida ekonomiska
fördelar,

• det finns erforderliga och adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja
utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella anläggningstillgången, och

• de utgifter som är hänförliga till den immateriella anläggningstillgången under dess utveckling kan
beräknas tillförlitligt.

Borttagande från balansräkningen

En immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när
inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.

Den vinst eller förlust som uppkommer när en immateriell anläggningstillgång tas bort från
balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta
försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Detta redovisas i resultaträkningen som en övrig
rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade
avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell
anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa
komponenter.Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens
anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av
linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs
respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när den materiella
anläggningstillgången kan tas i bruk. Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas till:

Nyttjandeperioden för mark är obegränsad och därför skrivs mark inte av.

Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att
förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag.
Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde.
Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat.

Borttagande från balansräkningen

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering
eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller
utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en
materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad
som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde.
Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller
en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller
övrig rörelsekostnad.

Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar är redovisade som
bokslutsdisposition.

Andelar i intresseföretag

Andelar i intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Utdelning från andelar i intresseföretag redovisas som intäkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument

Vid redovisning av finansiella instrument som innehas i syfte att minska fluktuationer i resultatet som en
följd av säkring tillämpar företaget reglerna i kapitel 11 i K3 säkringsredovisning. Säkringsredovisning
innebär vidare att omvärdering ej sker av en säkrad tillgång eller skuld om det finns en motsatt
värdeförändring på säkringsinstrumentet.

Avbrytande av säkringsredovisning sker endast om antingen säkringsinstrumentet eller säkrad post löses
in, förfaller eller avyttras.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och
övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument.
Instrumenten redovisas i balansräkningen när Stora Enso Packaging AB blir part i instrumentets
avtalsmässiga villkor.

Kundfordringar och övriga fordringar

Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12
månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det
belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringar som
är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12
månader, redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt i
resultaträkningen.

Låneskulder och leverantörsskulder

Låneskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader (upplupet
anskaffningsvärde). Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid
förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av
instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet
och det belopp som ska återbetalas.

Kortfristiga leverantörsskulder redovisas till anskaffningsvärde.

Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen
endast då legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en
samtida avyttring av tillgången och reglering av skulden avses ske.

Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar

Vid varje balansdag utvärderar företaget om det finns indikationer på att en eller flera finansiella
anläggningstillgångar minskat i värde. Exempel på sådana indikationer är betydande finansiella
svårigheter hos låntagaren, avtalsbrott eller att det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs.

För finansiella anläggningstillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas
nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens
bästa uppskattning av framtida kassaflöden. Diskontering sker med en ränta som motsvarar tillgångens
ursprungliga effektivränta. För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan.

Varulager

Färdigvaror och handelsvaror har värderats till det lägsta av tillverkningskostnad eller verkligt värde.
Råvaror och förnödenheter har värderats till genomsnittspriser. Inkuransavdrag har gjorts med högsta
tillåtna skattemässiga belopp.

I anskaffningsvärdet ingår utgifter för inköp, tillverkning samt andra utgifter för att bringa varorna till
deras aktuella plats och skick. I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ingår, utöver sådana
kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta
tillverkningskostnader.

Inkomstskatter

Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då
underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i
eget kapital.

Aktuell skatt

Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per
balansdagen.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser.
Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder
och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive
skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott.

Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med
ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av
förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjuten
skattefordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag
redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga
överskott.

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna
skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när företaget har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en
inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen av
det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till
risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de
utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, motsvarar det redovisade värdet nuvärdet
av dessa utbetalningar. Avsättningar som förfaller inom ett år redovisas som kortfristiga skulder.

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som en ägare lämnar redovisas som en ökning av andelens redovisade värde.
Aktieägartillskott som en ägare erhåller redovisas direkt i eget kapital.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar företagets förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret.
Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar
endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar. Redovisningsprincip ändrad då
kassaflödesanalysen visar cash-pool tillgodohavanden som likvida medel. Jämförelsesiffror har räknats
om på motsvarande sätt.

Bolaget har medel på koncernkonto hos koncernens finansbolag. Dessa klassificeras som fordran i
balansräkningen och som likvida medel i kassaflödesanalysen.

Viktiga upplysningar och bedömningar

Nedan redogörs för de viktigaste antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i
uppskattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade
värden för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår.

De gjorda uppskattningarna och bedömningarna baseras på den historiska erfarenhet som finns i Bolaget
och övriga antaganden som uppfattas som en rimlig bedömning av framtida händelser.

Materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningsprövning och uppskattning av värdet på materiella anläggningstillgångar baseras på
bedömning av framtida kassaflöden. Nyttjandeperiod samt bedömda nyttjande värden för materiella
anläggningstillgångar prövas varje balansdag och justeras vid behov om det föreligger ett
nedskrivningsbehov.

Avsättningar

I enlighet med gällande lagstiftning aktualiserar myndigheterna frågor om markundersökningar och
eventuell efterbehandling vid nedlagda verksamheter. Ansvaret för eventuell efterbehandling avgörs i
respektive enskilt fall ofta med hjälp av skälighetsbedömningar. Avsättningar för miljörelaterade
kostnader vilka sammanhänger med nedlagd verksamhet har gjorts utifrån bedömningar om framtida
återställandekostnad. Därutöver bedöms det finnas ett ansvar för miljörelaterade kostnader som idag inte
kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att medföra kostnader.

Vid händelse av omstruktureringsåtgärder baseras även sådana reserver på Ledningens bästa
bedömning.Andra områden där uppskattningar och bedömningar görs är värdering av fordringar och
lagerinkurans.

Derivat och finansiella instrument

Bolaget säkrar framtida intäktsflöden via Stora Ensos koncernbolag för finansiella tjänster - Stora Enso
Oyj i Finland.

Not 2 Nettoomsättningens fördelning

Not 7 Anställda och personalkostnader

VD är anställd i koncernföretaget Stora Enso AB, där ersättning erhålls och avtal om avgångsvederlag
har ingåtts.

Not 8 Bokslutsdispositioner

Not 9 Aktuell och uppskjuten skatt

Not 10 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

Not 11 Byggnader och mark

Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Not 13 Inventarier, verktyg och installationer

Not 14 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 15 Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

Not 16 Specifikation andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

Not 17 Uppskjuten skattefordran

Föregående år klassades posten som Uppskjuten skatteskuld

Not 18 Andra långsiktiga fordringar

Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 28 Likvida medel

Vår revisionsberättelse har lämnats 2025-06-27