Styrelsen och verkställande direktören för Skellefteå buss AB avger följande årsredovisning.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i
hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Allmänt om verksamheten

Ägare och organisation

Skellefteå buss är ett trafikbolag som till 100 procent ägs av Skellefteå Stadshus AB, organisationsnummer
5560945064. Skellefteå Stadshus AB ägs till 100 procent av Skellefteå kommun, organisationsnummer
2120002643.

Skellefteå buss är moderbolag i en koncern med dotterbolaget Lövångers Trafik AB, organisationsnummer
5560267113.

Bolaget har sitt säte i Skellefteå.

Verksamhetsområden

Skellefteå buss AB bedriver verksamhet på uppdrag av ägaren enligt ägardirektiv som avser trafik med buss
samt upphandlad linjetrafik med buss.

Skellefteå buss bedriver även utifrån ägardirektiv linjetrafik i Skellefteå tätort, inklusive Bergsbyn, Ursviken
och Skelleftehamn. Utöver det bedrivs busstrafik till Skellefteå flygplats.

Service och underhåll av fordonsparken sker vid egna verkstäder i Skellefteå och Burträsk. Skellefteå buss
AB äger genom dotterbolaget Lövångers Trafik AB kontors, verkstads- och depåfastigheter för trafikrörelsen
i Burträsk. Helägda bussgarage återfinns i Lövånger och Fällfors. På andra stationeringsorter hyr bolaget
garage.

Stadstrafik

Totalt genererade stadstrafiken 1 521 651 (1 977 620) resor under 2025.

Linjetrafik

Bolaget utför inomkommunal linjetrafik genom entreprenadavtal med Länstrafiken i Västerbotten. Bolaget
utför även uppdragsverksamhet utanför kommunen på uppdrag av Länstrafiken i Västerbotten.
Uppdragsverksamheten omfattar bolagets regionaltrafik i Malå kommun. Denna trafik bedrivs i enlighet med
lagen om vissa kommunala befogenheter och redovisas separat i enlighet med lagstiftningen.

Produktion

Under 2025 har den totala trafikproduktionen uppgått till 6 406 127 (6 108 104) vagnkilometer.

Linjetrafiken som produceras för Länstrafiken har utgjort 48 procent av bolagets totala produktion.
Lokaltrafik 40 procent, skolskjuts 10 procent och övrig trafik (flygbuss, hockeybuss, sambulans) 2 procent.

Vagnpark

Vagnparken består vid räkenskapsårets utgång av 138 fordon.

Förvaltning

Hållbarhet och miljö

Skellefteå buss bedriver ett offensivt klimatarbete och är på nytt certifierade enligt ISO 14001. Principer för
hållbarhet är framtagna och innehåller miljömål och styrprinciper. Skellefteå buss övergång till en fossilfri
flotta bygger på biogas och elektrifiering och målet från ägaren är att 2030 inneha en fossilfri flotta. De
dieseldrivna bussarna tankas tillsvidare med HVO100 för att uppnå målet tidigare och minska utsläpp till luft
i kommunen. Den viktigaste positiva miljöaspekten är att allt fler väljer kollektivtrafik före transport med egen
bil. Under 2024 påbörjade bolaget arbetet med CSRD och EU Taxonomi, vilket man fortsatt med under
2025. Detta är en ny EU-lag som stärker och moderniserar reglerna för social och miljömässig rapportering.
Rapporten kommer färdigställas tillsammans med koncernen.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Händelserna i Skellefteå med industri i konkurs visar på minskat resande i jämförelse med 2024. Däremot
är resandet fortfarande högre än 2019 som är det senaste normalåret före pandemin.

Inför budgetåret 2026 har ett omfattande visionsarbete gjorts inom Skellefteå Buss. Syftet har varit att få en
tydligare riktning och en samägd och mer konkret bild av samhällsuppdraget. Ur visionen "Tillgängligt och
tryggt. För alla. Varje dag." har följande strategiska områden skapats: robusthet, reseupplevelse och
identiteten.

Den gångna vintern påverkade Skellefteå buss verksamhet med utmanande vädersvängningar. Det ledde
till inställd trafik och påverkan för våra resenärer. Erfarenheterna kommer att ligga till grund för förändringar
för att säkerställa trafiken och en acceptabel arbetsmiljö. Varma bussar är en nyckel till högre
leveranssäkerhet, trafiksäkerhet och arbetsmiljö så inomhusgaragering är därför en viktig fråga. Säkerheten
påverkas också mycket av de snabba skiftande väglagen, exempelvis halka, som innebär ett stort beroende
av samverkan mellan olika myndigheter.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Skellefteå Buss AB bedriver kollektivtrafik som utgör en samhällsviktig verksamhet och påverkas av
befolkningsutveckling, förändrade resmönster samt ökade krav på hållbara och tillförlitliga transporter. Den
framtida utvecklingen bedöms präglas av fortsatt tillväxt i resandet, teknikutveckling och omställning mot
mer hållbara drivmedel och lösningar.

Bolagets verksamhet är förenad med ekonomiska risker kopplade till ersättningsnivåer, avtalsförutsättningar
och kostnadsutveckling, särskilt avseende depå, personal, energi, fordon och underhåll. Därutöver påverkas
bolaget av osäkerhet kring lagstiftning och politiska beslut avseende drivmedel, infrastruktur och tekniska
vägval, exempelvis rörande el, vätgas, biogas samt utfasning av förbränningsmotorer. Felaktiga eller
försenade investeringsbeslut, liksom avsaknad av beslut, kan medföra ökade kostnader och påverka

bolagets långsiktiga effektivitet.

Dessa risker hanteras genom löpande omvärldsbevakning, ekonomisk uppföljning, budget- och
prognosarbete samt dialog med ägare och uppdragsgivare. Bolaget arbetar med successiv anpassning av
fordonsflotta och infrastruktur för att minska risken för inlåsning i mindre ändamålsenliga tekniska lösningar.

Som trafikoperatör är bolaget även beroende av fungerande depå, personalförsörjning, IT-system och
infrastruktur. Operativa risker hanteras genom regelbundna risk- och sårbarhetsanalyser,
kontinuitetsplanering samt förebyggande arbete inom underhåll, arbetsmiljö och kompetensförsörjning.

Genom ett strukturerat arbete med riskhantering, långsiktig planering och fokus på leveranssäkerhet
bedöms Skellefteå Buss AB ha goda förutsättningar att möta framtida utmaningar.

Förändringar i eget kapital

Villkorade, ännu ej återbetalda, aktieägartillskott uppgår per balansdagen till 55 000 000kr (20 000 000kr)

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och
koncernredovisning (K3).

Intäktsredovisning

Intäkter redovisas till verkligt värde av vad företaget fått eller kommer att få. Det innebär att företaget
redovisar intäkter till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får ersättning i likvida medel direkt vid
leverans. Avdrag görs för lämnade rabatter.

Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den
omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Ersättning i form av ränta, royalty eller utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget
kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen och när inkomsten kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Ränta redovisas som intäkt enligt den så kallade effektivräntemetoden. Royalty periodiseras i enlighet med
den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Utdelning redovisas som intäkt när företagets rätt
till betalning är säkerställd.

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar
enligt plan.

Fordonen har delats upp på betydande komponenter. Samtliga komponenter bedöms ha en nyttjande tid på
12 år där fordonet är inköpt innan år 2016, därefter är generell nyttjande tid 10 år. Det finns undantag,
främst elbussar, som har 12 års avskrivningar.

Avskrivningar sker linjärt över den förväntade nyttjande perioden med hänsyn till väsentligt restvärde.

Följande avskrivningsprocent tillämpas:

Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med
ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrumentet redovisas i balansräkningen när
bolaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när
rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett
alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från
balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

Andelar i dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I
anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella
kapitaltillskott läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer.

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Placeringar i värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas långsiktigt har redovisats till sina
anskaffningsvärden. Varje balansdag görs bedömning om eventuellt nedskrivningsbehov.

Kundfordringar/kortfristiga fordringar

Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas
bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Låneskulder och leverantörsskulder

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för
transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid
förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av
instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och
det belopp som ska återbetalas.

Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess nettoförsäljningsvärde på
balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med
försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att inkurans i varulagret har beaktats.

Inkomstskatter

Aktuell skatt

Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per
balansdagen.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser.
Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder
och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive
skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott.

Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med ett
nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av förändringar
i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjuten skattefordran
redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas
i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga överskott.

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskulden
som är hänförlig till obeskattade reserver.

Avsättningar

Som avsättning har redovisats förpliktelser gentemot tredje man som är hänförliga till räkenskapsåret eller
tidigare räkenskapsår och som på balansdagen antigen är säkra eller sannolikt till sin förekomst men oviss
till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias.

Som avsättning har redovisats förpliktelser gentemot tredje man som är hänförliga till räkenskapsåret eller
tidigare räkenskapsår och som på balansdagen antingen är säkra eller sannolika till sin förekomst men
oviss till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

I företaget finns endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda planer klassificeras planer
där fastställda avgifter betalas och det inte finns förpliktelser att betala något ytterligare, utöver dessa
avgifter.

Utgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period de anställda utför de
tjänster som ligger till grund för förpliktelsen.

Offentliga bidrag

Offentliga bidrag redovisas som intäkt då den framtida prestationen som krävs för att erhålla bidraget
utförts. I de fall bidraget erhålls innan prestationen utförts, redovisas bidraget som skuld i balansräkningen.
Offentliga bidrag värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Koncernbidrag

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Koncernförhållanden

Bolaget är ett helägt dotterbolag till Skellefteå Stadshus AB, org nr 556094-5064. Skellefteå Stadshus AB
ägs utav Skellefteå Kommun. Koncernredovisning upprättas i moderbolaget Skellefteå Stadshus AB.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast
transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och
andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en
kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i
investeringsverksamheten.

Nyckeltalsdefinitioner

Nettoomsättning
Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar.

Balansomslutning
Företagets samlade tillgångar.

Soliditet (%)
Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av
balansomslutning.

Resultat efter finansiella poster
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader men före bokslutsdispositioner och skatter.

Rörelsemarginal (%)
Rörelseresultat i procent av omsättningen.

Avkastning på eget kap. (%)
Resultat efter finansiella poster i procent av justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med
avdrag för uppskjuten skatt).

Uppskattningar och bedömningar

Upprättandet av bokslut och tillämpning av redovisningsprinciper, baseras ofta på ledningens bedömningar,
uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt då bedömningen görs.
Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer, som
under rådande omständigheter anses vara rimliga. Resultatet av dessa används för att bedöma de
redovisade värdena på tillgångar och skulder, som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga
utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över
regelbundet.

Inga väsentliga källor till osäkerhet i uppskattningar och antaganden på balansdagen bedöms kunna
innebära en betydande risk för en väsentlig justering av redovisade värden för tillgångar och skulder under
nästa räkenskapsår.

Not 2 Särskild redovisning uppdragsverksamhet

I enlighet med särskilt redovisningskrav enligt lag om rätt för kommunala aktiebolag att bedriva
uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen redovisas härmed uppdragsverksamhet
(skoltrafik) enligt följande:

Not 5 Anställda och personalkostnader

Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under 1 år till VD

Not 6 Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Not 7 Resultat från andelar i koncernföretag

Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter

Not 9 Bokslutsdispositioner

Not 10 Aktuell och uppskjuten skatt

Avstämning av effektiv skatt

Erhållet kommunalt investeringsbidrag har minskat anskaffningsvärdet med 21 000 000kr och erhållet
statligt bidrag har minskat anskaffningsvärdet med 14 991 312kr.

Not 13 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 14 Andelar i koncernföretag

Not 15 Specifikation andelar i koncernföretag

Not 16 Fordringar hos koncernföretag

Not 17 Uppskjuten skattefordran

Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 21 Avsättningar

Not 22 Koncernkontokredit

Bland skulder ingår även andel i koncernkontot där Skellefteå Stadshus är kontohavare

Den koncerngemensamma limiten avseende checkräkningskredit uppgår till 220 000 000 kr (220 000 000
kr). Bolaget har för sin upplåning gått in i Skellefteå Stadshus koncernkontostruktur med ett gemensamt
koncernkonto. Detta innebär att bolaget har en oåterkallelig rätt att inom befintlig kreditlimit refinansiera eller
förlänga den förpliktelse i form av utnyttjad kredit i minst 12 månader efter balansdagen. Det är bolagets
bedömning att nuvarande upplåning genom koncernkontostrukturen är att beakta som långfristig.

Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas på årsstämma för fastställelse.

Skellefteå

Underskriven den dag som framgår av min elektroniska underskrift

Vår revisionsberättelse har lämnats 2026-03-18