Styrelsen och verkställande direktören för LKAB Malmtrafik AB avger följande årsredovisning för
räkenskapsåret 2025.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp
i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten

LKAB Malmtrafik AB bedriver malmtransporter mellan LKAB:s gruvor och hamnarna i Narvik och
Luleå. Bolaget ansvarar för hela logistikflödet mellan gruva och hamn, inklusive terminalhantering
(lastning och lossning) vid gruvorterna samt i hamnarna. Bolaget ansvarar även för transporter av
ingående tillsatsvaror i retur från hamnarna till förädlingsorterna. LKAB Malmtrafik AB äger allt
rullande materiel i form av lok och vagnar och bedriver egen underhållsverksamhet inom områdena lok,
vagn, spår/signal samt fasta anläggningar (terminaler), med tillhörande verkstäder. LKAB Malmtrafik
AB är ett helägt dotterbolag inom LKAB-koncernen.

Företaget har sitt säte i Kiruna.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Under 2025 har verksamheten präglats av ett fortsatt fokus på stabilitet, leveransförmåga och säker drift
efter de omfattande störningarna föregående år.

Under året har 25,7 Mton färdiga produkter transporterats till hamnarna i Narvik och Luleå.

Budgeterad volym avseende transport av färdiga produkter låg på 26,9 Mton. Totalt transporterades 29,9
Mton. Främsta orsak till att budgetmål inte nåddes beror av störningar i infrastrukturen på Malmbanan,
akuta lokproblem samt fulla lager i hamnarna.

Under första kvartalet 2025 publicerade Statens haverikommission sin slutrapport avseende urspårningen
i december 2023.

Rapporten har utgjort ett viktigt underlag i att påvisa behovet av mer forskning inom det aktuella området.

Sedan tidigare fortsätter arbetet med säkerhetsförbättrande åtgärder där bolaget i samverkan med berörda
aktörer fortsatt utvecklar arbetssätt, teknik och rutiner för att minska risken för liknande händelser.

Moderniseringsprogrammet för IORE-loken har fortskridit enligt plan. Samtliga lok har successivt
anpassats för framtida trafikering i en miljö med nytt signalsystem, samtidigt som tillförlitlighet och
energieffektivitet förbättrats.

I slutet av juni 2025 togs den nya sjöbangården i Kiruna i drift. Den nya anläggningen innebär vissa
förbättrade förutsättningar för ökad driftsäkerhet men har framförallt anlagds till följd av gruvans
utbredning, där markdeformationerna kommer att innefatta den tidigare sjöbangården.

Mot slutet av 2025 påbörjades även införandet av Synligt ledarskap, där delar av LKAB Malmtrafiks
verksamhet ingår som en av piloterna i LKAB Koncernen. Syftet är att ytterligare stärka
säkerhetskulturen genom ökad riskmedvetenhet.

Det nya signalsystemet har införts på ytterligare delsträckor av Malmbanan och omfattande
utbildningsinsatser har genomförts för all berörd personal.

Vissa utmaningar kopplat till systemet finns och löpande dialoger sker med Trafikverket kring detta.

Trafikverkets Nationella Transportplan innefattar fortsatt flertalet åtgärder på Malmbanan under några år
framöver som kommer påverka LKAB i stor utsträckning.

Det gäller underhållsåtgärder, kapacitetshöjande åtgärder men även fortsatt införande av det nya
signalsystemet (ERTMS) längs fler sträckor på Malmbanan.

LKAB håller tät kontakt med beslutsfattare på svenska och norska sidan för att minimera störningarna på
transporter och leveranser så gott det går.

Samverkan sker både på operativ och strategisk nivå inom ramen för bland annat Kraftsamling
Malmbanan.

Externa faktorer

Verksamhetsåret 2025 har fortsatt påverkats av infrastrukturen på Malmbanan, där
kapacitetsbegränsningar, hög underhållsbelastning och sårbarhet i systemet haft stor betydelse för
planering och genomförande av transporter.

De långsiktiga åtgärder som omfattas av Trafikverkets nationella transportplan bedöms vara nödvändiga
för att stärka järnvägens robusthet, men innebär samtidigt återkommande och periodvis omfattande
produktionspåverkan för LKAB Malmtrafik AB.

Interna förhållanden

Parallellt med externa begränsningar har bolaget fortsatt arbetet med att förbättra den interna
flödeseffektiviteten. Fokus har legat på att minska interna orsaker till inställda tåg, stärka samordningen
mellan funktioner samt utveckla arbetssätt inom drift, underhåll och planering.

Under året har ytterligare investeringar och åtgärder genomförts i terminal- och spårmiljöer för att
förbättra förutsättningarna, likaså har tex alla investerade vagnar tagits i drift under året.

Energi och hållbarhet

LKAB Malmtrafik AB bidrar till LKAB-koncernens mål om ökad energieffektivitet och minskad
klimatpåverkan genom ett kontinuerligt arbete med effektivare drift, modernisering av fordon samt
optimerad körning.

Återmatning av elenergi från bromsning i Malmtrafikens elektriska lok har även under 2025 utgjort en
betydande andel av den totala energianvändningen.

Återmatningen av elenergin under 2025 motsvarar 41 % av den totala förbrukningen.

Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

LKAB Malmtrafik AB bedömer att bolagets transportkapacitet, givet nuvarande systemförutsättningar, är
tillräcklig för att möta de volymer som anges i gällande långtidsplan för de närmaste åren.

Samtidigt bedöms Malmbanan fortsatt utgöra den primära begränsningen för såväl nuvarande som
framtida volymutveckling. LKAB:s långsiktiga produktionsambitioner, i kombination med ökade
trafikbehov från andra aktörer, ställer höga krav på fortsatt samverkan och prioritering av åtgärder i
infrastrukturen.

Bolaget kommer under kommande år fortsatt fokusera på:

-ökad robusthet och leveranssäkerhet

-ytterligare förbättrad flödeseffektivitet

-hög nivå av trafiksäkerhet och arbetsmiljö

-färdigställande av pågående teknik- och fordonsuppgraderingar

De mest väsentliga riskerna och osäkerhetsfaktorerna för LKAB Malmtrafik AB bedöms även fortsatt
vara kopplade till:

-Malmbanans kapacitet, sårbarhet och underhållsstatus

-omfattande och långvariga planerade banarbeten, särskilt under sommarperioder

-införande och stabil drift av nytt signalsystem (ERTMS)

-beroenden mellan interna anläggningar, spårkapacitet och produktmix

-tidplaner och godkännandeprocesser kopplade till modernisering av lok och annan teknisk utrustning

Bolaget bedriver ett strukturerat arbete med riskhantering och samverkan med externa aktörer för att så
långt möjligt förebygga och begränsa negativa konsekvenser för verksamhetens utveckling och resultat.

Förändringar i eget kapital

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys med noter.

Noter

Tkr

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning (K3).

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i
den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och
intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata
komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde.

Byggnaderna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är
byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som
obegränsad. Byggnaderna består av flera komponenter vars nyttjandeperiod varierar.

Nedskrivningar - materiella anläggningstillgångar samt andelar i koncernföretag

Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess
redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och
nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som
tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den
diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars
tidsvärde och de risker som avser tillgången. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg
till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.

Leasing

Leasetagare

Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal.

Operationella leasingavtal

Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive
utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Utländsk valuta

Poster i utländsk valuta

Monetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknas inte om
utan redovisas till kursen vid anskaffningstillfället.

Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering eller omräkning av monetära poster redovisas i
resultaträkningen det räkenskapsår de uppkommer.

Varulager

Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har
inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt vägda genomsnittspriser. I anskaffningsvärdet
ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade
utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1.  

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets
avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till
kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är
förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och företaget inte längre har kontroll
över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade
förpliktelsen fullgjorts eller upphört.  

Värdering av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella
transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången.

Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta
avanskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det
belopp som beräknas inflyta.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. I
anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

Värdering av finansiella skulder

Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller
förmånsbestämda.

Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag, normalt ett
försäkringsföretag, och företaget har inte längre någon förpliktelse till den anställde när avgiften är
betald. Storleken på den anställdes ersättningar efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som
har betalats och den kapitalavkastning som avgifterna ger.

Vid förmånsbestämda planer har företaget en förpliktelse att lämna de överenskomna ersättningarna till
nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär i allt väsentligt dels risken att ersättningarna kommer att

bli högre än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker från
förväntningarna (investeringsrisk). Investeringsrisk föreligger även om tillgångarna är överförda till ett
annat företag.

En plan som omfattar flera arbetsgivare och som klassificeras som en förmånsbestämd plan redovisas
som en avgiftsbestämd plan om det inte finns tillräcklig information för att redovisa planen som
förmånsbestämd. Detta gäller pensionsåtaganden för tjänstemän som tryggas genom ITP 2-planen i
Alecta.

Avgiftsbestämda planer

Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld.

Förmånsbestämda planer

Företag har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1.

Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgiftsbestämda vilket innebär att avgifterna
kostnadsförs i resultaträkningen.

I de fall pensionsförpliktelser har tryggats genom överföring av medel till en pensionsstiftelse redovisas
en avsättning i de fall stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelsen. I de
fall stiftelsens förmögenhet överstiger förpliktelsen redovisas ingen tillgång.

I de fall förmånsbestämda pensionsplaner finansieras i egen regi redovisas pensionsskulden till det
belopp som erhålls från oberoende företag.

Skatt

Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är
inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare
räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för
skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser.

Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte
uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en egen
post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för
möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag.Värderingen baseras på hur det
redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen
baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen och har inte
nuvärdeberäknats.

Uppskjutna skattefordringar har värderats till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas
baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas varje balansdag.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse till följd
av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen
och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje
balansdag.

Avsättningen redovisas till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är:

- En möjlig förpliktelse som till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att
bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll,
inträffar eller uteblir, eller

- En befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller
avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Eventualförpliktelser är en sammanfattande beteckning för sådana garantier, ekonomiska åtaganden och
eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen.

Tjänsteuppdrag – löpande räkning

Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att arbete utförs och material
levereras eller förbrukas.

Ränta och utdelning

Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan
är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir
lika med det redovisade värdet av fordran.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Koncernbidrag som erhållits/lämnats redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det
erhållna/lämnade koncernbidraget har påverkat företagets aktuella skatt.

Nyckeltalsdefinitioner

Nettoomsättning
Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar.

Rörelsemarginal (%)
Rörelseresultat i procent av omsättningen

Balansomslutning
Företagets samlade tillgångar.

Avkastning på eget kap. (%)
Resultat efter finansiella poster i procent av justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver
med avdrag för uppskjuten skatt)

Soliditet (%)
Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av
balansomslutning

Not 2 Nettoomsättningens fördelning

Not 3 Arvode till revisorer

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att
utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller
genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 5 Leasing, leasetagaren

Årets leasingkostnader avseende leasingavtal, uppgår till 37 195
tusen kronor.

Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande:

Not 6 Inköp och försäljningar mellan koncernföretag

Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter

Not 9 Bokslutsdispositioner

Not 10 Aktuell och uppskjuten skatt

Avstämning av effektiv skatt

Not 13 Inventarier, verktyg och installationer

Not 14 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 15 Andelar i koncernföretag

Not 16 Specifikation andelar i koncernföretag

Not 17 Andra långfristiga fordringar

Not 18 Varulager

Not 19 Övriga fordringar

Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 22 Disposition av vinst eller förlust

Not 23 Obeskattade reserver

Not 24 Avsättningar

Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 26 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Not 27 Likvida medel

Not 28 Ställda säkerheter

Not 29 Eventualförpliktelser

Vår revisionsberättelse har lämnats 2026-05-18