Styrelsen och verkställande direktören för Stora Enso Timber AB avger följande årsredovisning för
räkenskapsåret 2024.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp
i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Verksamhet och inriktning

Stora Enso Timber AB ingår i Stora Enso-koncernens affärsområde Stora Enso Wood Products. Stora
Enso Timbers verksamhet består av produktion och försäljning av sågade trävaror och pellets. Under året
bedrevs produktion på sågverken Ala och Gruvön.

Ägarförhållanden

Stora Enso Timber AB med säte i Falun, är ett helägt dotterbolag till Stora Enso AB med säte i Falun

(org.nr 556173-3360). Stora Enso Oyj (org.nr 1039050-8) med säte i Helsingfors, Finland är moderbolag
i koncernen och upprättar koncernredovisning för totala koncernen. Det utländska moderbolagets
årsredovisning finns att ladda ned på www.storaenso.com

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Under 2024 har efterfrågan av sågade trävaror varit på en fortsatt blygsam nivå, klart lägre än de
gynnsamma åren 2021 och 2022, samtidigt som marknadspriset på råvaran timmer fortsatt öka.

Ala sågverk har under 2024 varit fortsatt påverkat av branden 2023, som förstörde halva torkkapaciteten.
Till följd av den lägre torkkapaciteten anpassades produktionsvolymen under 2023. Detta har fortsatt på
samma nivå under 2024.

Återuppbyggnaden av torkkapaciteten har till största del slutförts under 2024. Två av tre torkar är i bruk
per 31/12-2024 och den tredje färdigställdes under Q1 2025.

Till följd av branden 2023 upprättades ett försäkringsärende. Under 2024 erhöll bolaget ersättningar på
totalt 119 miljoner kronor. Under första kvartalet 2025 erhöll bolaget den sista ersättningen, motsvarande
43,7 miljoner kronor.

Pelletsfabrikerna på både Ala & Gruvön har under 2024 visat fortsatt goda resultat. Det råder däremot
begränsad tillgång till råmaterial. Detta på grund av att produktionen är lägre, vilket medför att
biprodukterna på sågad volym också är lägre.

Arbetet med att förbättra underhållet på både Ala och Gruvöns sågverk har under 2024 fortsatt
tillsammans med Quant. Från och med 1/6 2024 insourcade dock Ala sågverk tillbaka
underhållsavdelningen och Gruvöns sågverk har för avsikt att göra samma under första halvan av 2025.

Implementeringen av SAP PM MM, ett nytt underhålls- och inköpssystem, är numera klart då Ala
sågverk gick live i feb 2024. Gruvön gick live 2023.

Planeringsarbete för sanering av Kopparfors sågverk startades under 2024, Gävle kommun är huvudman
för saneringsarbetet och Stora Enso Timber är delansvarig. Arbetet att rensa området ifrån dioxiner
beräknas påbörjas i mitten av 2025. Avsättning för detta är gjord på ca 9 MSEK.

Under fjärde kvartalet 2024 genomförde Stora Enso-koncernen nedskrivningar av
tillgångar. Ledningen genomförde en nedskrivningsprövning för Stora Enso Timber AB
eftersom de långsiktiga kassaflödesprognoserna (över 5 år) bedömdes ha försämrats

jämfört med tidigare. Orsakerna till de försämrade prognoserna är lägre
försäljningspriser, ökade kostnader samt ett minskat utbud och efterfrågan jämfört med
för ett år sedan. Detta ledde till nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar för
Stora Enso Timber AB på totalt 394 MSEK, varav 81,2 MSEK på Gruvön och 312,8
MSEK i Ala.

Försäljningen har under räkenskapsåret uppgått till 1 929 (2 049) MSEK vilket är en minskning med ca
5,8% jämfört med föregående år. Årets rörelseresultat uppgår till -323,0 (137,9) MSEK och resultatet
efter finansiella poster utgör -310,1 (149,0) MSEK. Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt
hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalys samt tilläggsupplysningar.

Hållbarhetsrapport

Stora Enso Timber AB upprättar enligt 7 kap 31 b§ ÅRL inte någon lagstadgad hållbarhetsrapport. Detta
rapporteras av koncernens moderbolag Stora Enso Oyj med säte i Helsingfors, Finland (org.nr
1039050-8). Rapporten finns att ladda ned på www.storaenso.com.

Väsentliga risker och osäkerhetfaktorer

Inom Stora Enso finns en fastställd process för att identifiera och uppskatta tänkbara risker inom
respektive verksamhetsområde. I samband med den årliga strategiprocessen görs en genomgång inom
varje enhet för att identifiera dess specifika risker. Där skall beaktas de förändrade omständigheter, som
kan komma att påverka verksamheten och uppskattning göras om vilken effekt dessa kan komma att få
på den verksamhet bolaget bedriver. Riskanalysen innebär att risker skall identifieras, analyseras och
utvärderas för att ge bästa möjliga underlag för hur risker skall hanteras och minimeras i framtiden.
Riskanalysen skall ytterligare medföra utveckling och förståelse för de olika risker som kan förekomma
för att ge bästa möjliga indata för den framtida riskhanteringen.

Bolaget utsätts genom sin verksamhet för flera olika typer av risker. Utöver finansiell risk hanterar
bolaget i sin riskhanteringsprocess strategisk risk, vilket innefattar makroekonomisk påverkan,
miljöförändringar, biodiversitet, lagförändringar etcetera. Vidare hanteras även risker kopplade till
operationell risk, som berör bland annat personalens säkerhet, produktsäkerhet och säkerställandet att
fysiska tillgångar är tillförlitliga. Mer djupgående information rörande riskhanteringsprocessen går att
finna i koncernens årsredovisning. Årsredovisningen finns att ladda ner på www.storaenso.com.

Förväntad framtida utveckling

Sågverksbranschen väntas ha fortsatt utmanande förutsättningar under 2025 med en, historiskt sett, lägre
efterfrågan än normalt. Någon större uppgång under året är inte i sikte. Försäljningspriserna har haft en
positiv utveckling men de ökande råvarupriserna pressar lönsamheten.

Under vintern 2025 föväntas CLT på Gruvön att installera en ny pendelvändare.

Användande av finansiella instrument

Bolagets intäkter är exponerade för fluktationer i försäljningsvolym, växelkurser, råvaru-och
energipriser. Stora Enso Timber AB säkrar framtida valutaflöden i utländsk valuta via Stora Enso Oyj. Se
not 1 för ytterligare information.

Forskning och utveckling

Utveckling av tillverkningsprocesser och produkter sker i nära samarbete med våra kunder. Tillgång till
extern expertis knyts till Stora Enso Timber AB genom kontakter och nära samarbete med koncernens
centrala enheter för utveckling samt med högskolor och branschinstitut. Kostnader för Forskning och
utveckling är av ringa omfattning.

Miljö

Stora Enso Timber bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, tillståndet avser sågade
trävaror. Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt genom buller och avfall.
Tillstånd att årligen producera 500.000 m3 sågade trävaror och förbruka 1.125.000 m3 råvara, på
Gruvöns Sågverk finns utfärdat av Länsstyrelsen i Värmlands län den 21 Augusti 2002. Detta tillstånd
innefattar även följdproduktion av spån, flis och bark. Under 2017 utfärdades för Gruvöns Sågverk även
ett ändringstillstånd som tillåter produktion av 80 000 m3 korslimmat trä. Utöver detta bedrivs
anmälningspliktig verksamhet i form av pelletproduktion vid Gruvöns sågverk. Anmälan är registrerad
den 5 December 2007 vid Miljö- & Byggnämnden i Grums kommun. Den 21 februari 2020 beslöt Grums
kommun att godkänna anmälan om att hyra in pannor för att säkerställa värmetillgång vid störningar i
fjärrvärmeleveranser.

Tillstånd att förbruka 916.000 m3 toppmätt volym råvara per år på Ala Sågverk finns utfärdat av
Länsstyrelsen i Gävleborgs län den 8 Juni 2005. Ett ändringstillstånd daterat 2015-09-17 medger
dessutom en produktion av maximalt 110 000 ton pellet vid anläggningen samt drift av en ny
bränslepanna på maximalt 20MW så att total tillförd effekt vid anläggningen uppgår till maximalt
38MW.

Produktionen på Gruvöns Sågverk uppgick under året till 245 000 m3 sågade trävaror och förbrukad
volym råvara var 491 000 m3. Ala Sågverk producerade 230 000 m3 sågade trävaror och förbrukad
volym råvara var 460 000 m3. Den tillståndspliktiga verksamheten avser 100% av nettoomsättningen.

Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken

Bolaget är tillståndspliktigt enligt miljöbalken och verksamheten styrs av villkor för vatten, luft, buller
och avfall. För ytterligare detaljer se avsnitt Miljö.

Förändringar i eget kapital (Tkr)

Aktiekapital 1 000 000 aktier á kvotvärde 100 kronor.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Enligt årsredovisningen framgår att koncernbidrag uppgående till 33,9 MSEK har lämnats till Stora Enso
AB, org. nr 556173-3360.

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys med noter.

Noter

Tkr

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning (K3).

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i
den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och
intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Intäkter från försäljning av varor redovisas när varorna levererats och äganderätten har överförts till
kunden, varmed samtliga villkor nedan är uppfyllda:

- Företaget har överfört de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande,

- företaget inte längre har något sådant engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis
förknippas med ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de sålda varorna,

- inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt,

- de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget,
och

- de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt.

Utdelningsintäkter redovisas när ägarens rätt att erhålla betalning har fastställts.

Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektiv avkastning.

Leasingavtal

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas
med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga
leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna
för operationell leasing.

Företaget redovisar samtliga leasingavtal, såväl finansiella som operationella, som operationella
leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden.

Utländsk valuta

Företagets redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK).

Omräkning av poster i utländsk valuta

Vid varje balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Icke-monetära
poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om.
Valutakursdifferenser redovisas i rörelseresultatet eller som finansiell post utifrån den underliggande
affärshändelsen, i den period de uppstår, med undantag för transaktioner som utgör säkring och som
uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar.

Låneutgifter

De låneutgifter som uppkommer då företaget lånar kapital kostnadsförs i resultaträkningen i den period
de uppstår.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semester, betald sjukfrånvaro m m samt
pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad
anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner.

Pensioner

Avgiftsbestämda planer

För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet
och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Företagets resultat belastas för kostnader i takt
med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs.

Förmånsbestämda planer

För förmånsbestämda pensionsförpliktelser har företaget en förpliktelse att lämna överenskomna
ersättningar till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär i allt väsentligt risken att ersättningarna
kommer att kosta mer än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker
från förväntningarna (investeringsrisk).

De förmånsbestämda planerna redovisas enligt förenklingsreglerna.

ITP pensioner har tryggats genom överföring av medel till pensionsstiftelse. Avsättning redovisas endast
om stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelsen.

Mindre pensionsplaner finansieras i egen regi och redovisad skuld baseras på beräkning från oberoende
företag.

Koncernbidrag

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Inkomstskatter

Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då
underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i
eget kapital.

Aktuell skatt

Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per
balansdagen.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser.
Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder
och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive
skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott.

Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med
ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av
förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjuten
skattefordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag
redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga
överskott.

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna
skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver.

Anläggningstillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med
ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde.
Följande avskrivningsprocent tillämpas:

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade
avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara
väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter.

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde,
eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess
bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive
komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när den materiella
anläggningstillgången kan tas i bruk. Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas till:

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering
eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller
utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en
materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad
som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde.
Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller
en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller
övrig rörelsekostnad.

Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar är redovisade som
bokslutsdisposition.

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Vid varje balansdag analyserar företaget de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar för
att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet,
beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där
det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknas återvinningsvärdet för
den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och
nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som företaget beräknar
kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse
av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till
försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde
med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde
och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har företaget
använt budget och prognoser för anläggningarnas bedömda kvarstående livslängd.

Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det
redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned
till återvinningsvärdet. En nedskrivning skall omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen.

Vid varje balansdag gör företaget en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är
motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar
tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av
nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts
av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning
redovisas direkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument

Vid redovisning av finansiella instrument som innehas i syfte att minska fluktationer i resultatet som en
följd av säkring tillämpar Stora Enso Timber AB reglerna i kapitel 11 i K3 säkringsredovisning.
Säkringsredovisning innebär vidare att omvärdering ej sker av en säkrad tillgång eller skuld om det finns
en motsatt värdeförändring på säkringsinstrumentet. Avbrytande av säkringsredovisning sker endast om
antingen säkringsinstrumentet eller säkrad post löses in, förfaller eller avyttras.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och
övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument.
Instrumenten redovisas i balansräkningen när Stora Enso Timber AB blir part i instrumentets
avtalsmässiga villkor.

Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrumentet redovisas i balansräkningen när
bolaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen

när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i
stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från
balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

Stora Enso Timber AB använder factoringavtal som ett av verktygen för att hantera rörelsekapitalet.
Sålda kundfordringar tas bort från balansräkningen när väsentliga risker och förmåner som är
förknippade med ägandet har överförts till köparen.

Stora Enso Timber AB har ingått factoringavtal för att sälja kundfordringar i syfte att påskynda
kassagenereringen. Dessa avtal resulterade i att kundfordringar till ett nominellt värde av 41,3 (0) Msek
togs bort från balansräkningen vid årets slut. Stora Ensos fortsatta engagemang i de sålda fordringarna
bedömdes vara obetydligt på grund av att de aktuella factoringavtalen var av non-recourse karaktär.

Kundfordringar/kortfristiga fordringar

Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12
månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det
belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringar som
är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12
månader, redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt i
resultaträkningen.

Låneskulder och leverantörsskulder

Låneskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader (upplupet
anskaffningsvärde). Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid
förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av
instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet
och det belopp som ska återbetalas.

Kortfristiga leverantörsskulder redovisas till anskaffningsvärde.

Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen
endast då legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en
samtida avyttring av tillgången och reglering av skulden avses ske.

Varulager

Färdigvaror och handelsvaror har värderats till det lägsta av tillverkningskostnad eller verkligt värde.
Råvaror och förnödenheter har värderats till genomsnittspriser. Inkuransavdrag har gjorts utifrån
inkuranstrappa baserad på lagrets ålder.

I anskaffningsvärdet ingår utgifter för inköp, tillverkning samt andra utgifter för att bringa varorna till
deras aktuella plats och skick. I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ingår, utöver sådana
kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta
tillverkningskostnader.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när företaget har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en
inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen av
det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till
risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de
utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, motsvarar det redovisade värdet nuvärdet
av dessa utbetalningar.

Avsättningar som förfaller inom ett år redovisas som kortfristiga skulder.

Omstruktureringsreserv

En avsättning för omstrukturering av verksamhet redovisas då företaget måste fullfölja
omstruktureringen till följd av en legal eller informell förpliktelse. En informell förpliktelse föreligger
när företaget har en fastställd och utförlig omstruktureringsplan och de som berörs har en välgrundad
uppfattning om att omstruktureringen kommer att genomföras.

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som en ägare lämnar redovisas som en ökning av andelens redovisade värde.
Aktieägartillskott som bolaget erhåller redovisas direkt i eget kapital.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast
transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker
och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har
en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i
investeringsverksamheten.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst
endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom
företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser,
men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med
tillräcklig tillförlitlighet.

Uppskattningar och bedömningar

Nedan redogörs för de viktigaste antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i
uppskattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade
värden för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår.

De gjorda uppskattningarna och bedömningarna baseras på den historiska erfarenhet som finns i Bolaget
och övriga antaganden som uppfattas som en rimlig bedömning av framtida händelser.

Materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningsprövning och uppskattning av värdet på materiella anläggningstillgångar baseras på
bedömning av framtida kassaflöden. Nyttjandeperiod samt bedömda nyttjandevärden för materiella
anläggningstillgångar prövas varje balansdag och justeras vid behov om det föreligger
nedskrivningsbehov.

Avsättningar

I enlighet med gällande lagstiftning aktualiserar myndigheterna frågor om marknadsundersökningar och
eventuell efterbehandling vid nedlagda verksamheter. Ansvaret för eventuell efterbehandling avgörs i
respektive enskilt fall ofta med hjälp av skälighetsbedömningar. Avsättning för miljörelaterade kostnader
vilka sammanhänger med nedlagd verksamhet har gjorts utifrån bedömningar om framtida
återställandekostnad. Därutöver bedöms det finnas ett ansvar för miljörelaterade kostnader som idag inte
kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att medföra kostnader.

Vid händelse av omstruktureringsåtgärder baseras även sådana reserver på Ledningens bästa bedömning.

Andra områden där uppskattningar och bedömningar görs är värdering av fordringar och lagerinkurans.

Derivat och finansiella instrument

Företaget säkrar försäljning och inköp i utländsk valuta. För att säkra valutarisker vid prognostiserade
kassaflöden i utländsk valuta använder företaget valutaterminer. I de fall en fordran eller skuld uppstår
värderas fordran eller skulden till avistakurs och terminspremien periodiseras över terminskontraktets
löptid.

Bolaget säkrar framtida intäktsflöden via Stora Ensos koncernbolag för finansiella tjänster.

- Stora Enso Oyj i Finland

Per 31 december 2024 uppgick säkrade framtida intäktsflöden till 417,1 (411,4) MSEK. Utestående
säkringskontrakt avsåg USD och GBP och EUR.

Orealiserad vinst för på balansdagen utestående kontrakt uppgick till 3,0 (18,0) MSEK, d v s den
resultateffekt som skulle ha uppstått om de utestående kontrakten hade lösts på balansdagen. Realiserade
förluster från förfallna kontrakt uppgick för år 2024 till -3,3 (31,1) MSEK.

Not 2 Nettoomsättningens fördelning

Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande:

Not 7 Anställda och personalkostnader

Kostnaderna för bolagets VD har betalats av Stora Enso AB.

I pensionskostnader ingår erhållen gottgörelse från pensionsstiftelsen med 0,0 (8,2) MSEK.

Företagets kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner uppgår till 20,2 (18,0) MSEK.

Antalet styrelseledamöter inkl VD uppgår till 3 personer

Not 8 Bokslutsdispositioner

Not 9 Aktuell och uppskjuten skatt

Not 10 Byggnader och mark

Not 11 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Not 12 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 13 Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran

Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 15 Obeskattade reserver

Not 19 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Not 20 Likvida medel

Likvida medel på koncernkonto ingår bland fordringar hos koncernföretag i balansräkningen

Not 21 Upplysningar om närstående

Transaktioner mellan företaget och dess närstående har skett på marknadsmässiga grunder.

Not 22 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

I första kvartalet har bolaget erhållit den sista försäkringsersättningen till följd av branden 2023.
Beloppet uppgår till 43,7 miljoner kronor.

Not 23 Hållbarhetsrapportering

Stora Enso Timber AB upprättar enligt 7 kap 31 b§ ÅRL inte någon lagstadgad hållbarhetsrapport. Detta
rapporteras av koncernens moderbolag Stora Enso Oyj med säte i Helsingfors, Finland (org.nr
1039050-8). Rapporten finns att ladda ned på www.storaenso.com.

Not 24 Disposition av vinst eller förlust

Vår revisionsberättelse har lämnats 2025-05-27